Plankan lovordas ofta som den bästa övningen för förbättrad funktion inom bålstabilitet. Vi förklarar nedan varför plankan för de flesta INTE är en bra övning. Bålstabilitet handlar om att ge stöd till kroppen när den vill utföra funktioner vid olika typer av rörelse, detta stöd är nödvändigt för att effektivt kunna utföra de rörelser du vill att kroppen ska utföra.

Först och främst: Plankan är statisk och springer, cyklar eller simmar man statiskt eller dynamiskt? Nej, all rörelse är dynamisk, men ändå är plankan en sån välanvänd övning – vi förklarar varför nedanför. Vår samlade erfarenhet är att nästan inga kontorsarbetare har funktionell core, vid exempelvis 7 yogapass i veckan har vi sett att funktion i TVA kvarstår. 7 pass i veckan! De allra flesta gör i bästa fall 1 corepass i veckan. Problemet ligger till synes i att man sitter på en kontorsstol för många timmar i sträck och denna fiktiva stabilitet gör att vi anpassar vår egen stabilitet efter omgivningen – det är kontraproduktivt att sitta ner. Detta gör att kontorsarbete nästan är lika dåligt för hälsan som rökning (1), trots det är det inga krav på att man rör sig.

Att man blir bra på det man gör är allmän kunskap, och med denna vetskap i bakhuvudet bör man reflektera över plankans del i träningspasset för de allra flesta av oss. Den är viktig, men bara om man kan utföra den funktionellt rätt, vilket de allra flesta inte kan.

Plankans funktion

Plankans funktion är att utföra statisk stabilitet av kroppen mellan kontaktytorna i överkroppen och underkroppen. Den vanligaste kontaktytan för överkroppen är armbågarna, och för underkroppen tårna. Vissa använder knäna som undre kontaktyta, i syfte att blir lättare.

Inre Core består av:

• diafragman
• transversus Abdominis (TVA)
• bäckenbottenmuskulaturen (PFM)
• multifiderna i ryggslutet (MF)

Den inre kärnan är som en cylinder som består av PFM som bas, diafragman som tak, TVA som den främre gränsen och de lumbala multifiderna (MF) muskler i ländryggen som den bakre gränsen. Funktionen hos den inre kärnan är både fysiologisk och mekanisk. Den huvudsakliga uppgift är att ge muskelaktivering som krävs för att upprätthålla andning, och stabilisering av ryggraden. Tänk på den inre kärnan som en ”reaktiv kärna”, vilket betyder att den ska kunna aktiveras utan att du tänker på det och i syfte att stödja de yttre musklerna som uppfyller funktionen som du har begärt, exempelvis löpning. Inre Core fungerar som en stabilisator för övriga kroppen och är en funktionellt mycket viktig del i kraftöverföringen mellan överkropp och underkropp, vilket vi kan se när vi testar de funktionella muskelkedjorna.

Yttre Core består av:

• Erector Spinae (ES)
  
• Rectus Abdomini (RA)
  
• Obliquus Externus, yttre sneda bukmusklerna (OE)
  

Den yttre kärnan är vad de flesta tänker på när man talar om Coreträning. Ytterkärnan består av stora multiartikulära muskler såsom Erector spinae, rectus abdominis och Obliquus Externus. Den yttre kärnan ger postural stabilitet, producerar rörelse och motstår yttre laster. RA supportar TVA under plankan att hålla organen på plats. RA ska inte röra sig dynamiskt utan statiskt.

De primära musklerna som används vid plankan är: multifiderna, rectus abdominis och transverse abdominis. Här brister alltså plankan i syfte att skapa bättre stabilitet som coreövning då coregruppen funktionellt fungerar som bäst tillsammans, och inte var för sig. Tänk dig en låda med fyra väggar: varje muskel i core är en del av lådan – hur stabil blir lådan om man ökar trycket inuti lådan då endast 2 av fyra väggar används? För att förbättra funktionen måste alla delar i core tränas samtidigt.

Sekundära muskler som används är mm Trapezius, Rhomboideus, rotatorcuffen, mm Deltoideus, mm Pectoralis (lilla och stora bröstmusklerna), Serratus Anterior, Gluteus Maximus, Quadriceps och Gastrocnemius. Övningen blir helt plötsligt nästan en ”global” övning. Med global menas att du tränar hela kroppen.

En muskel arbetar aldrig ensam, utan musklerna arbetar i komplexa mönster såsom muskelkedjor. Endast vid skador eller dysfunktionalitet ska enstaka muskler tränas, annars ska funktionella övningar användas. Vid magliggande planka arbetar den främre kedjan och vid ryggliggande, sk kinesisk planka, används den bakre kedjan.

Den främre kedjan består av musklerna: infrahyoidala musklerna (djupa halsmuskler), scalener (ytliga halsmuskler), diafragman, Psoas Major, Iliacus, Pectineus, Adduktor Brevis, Longus och Magnus, Tibialis Posterior och långa tåböjarmusklerna. Den bakre kedjan går från ögonbrynen, nacken, Erector spinae och sneda musklerna i nedre delen av ryggen till Gluteus Maximus, hamstrings och vader.

Stabilitet i bålen hos kontorsarbetare

Den samlade erfarenheten hos medarbetarna hos NAPRALOGICA är att nästan inga kontorsarbetare har funktionell coremuskulatur!

Detta gör att kontorsarbete nästan är lika dåligt för hälsan som rökning, trots det är det inga krav på att man rör sig. Forskningen bekräftar samtidigt att stillasittande kontorsarbete kraftigt ökar risken för förtidig död i diabetes och hjärt-/kärlsjukdomar. (1)

Dysfunktionell TVA och RA är en vanlig orsak till ländryggssmärta. Vi ser i praktiken en stark korrelation mellan ospecifik låglumbal smärta och inhiberad RA. Inom träning rapporterar många låglumbal smärta vid sk situps, vilket vi kopplar till att RA inte aktiveras funktionellt, utan i kompensation från halsmuskler. Funktion hos RA är att skapa stabilitet åt TVA.

De allra flesta av oss har idag kontorsarbete där vi sitter på vår stol 7-8 timmar per dygn, spenderar 1-2 timmar i resväg och inte mycket stående eller rörelse under resten av dygnet. Kroppen anpassar sig efter ökad träning med ökad muskelstyrka eller uthållighet beroende på val av träningsform. Alla vet även att vi förlorar styrka om vi inte rör på oss under flera dagar. Alla vet att konditionen går förlorad om vi inte tränar löpning etc. Kontentan är att kroppen anpassar sig efter den belastning som den utsätts för – både ökad och minskad – betänk då vad 7-8 timmar stillasittande på dagen, följt av i genomsnitt 4 timmar på kvällen, minst 5 dagar i veckan, sannolikt en stor del sittande till helgen och året runt. Varken kondition eller styrka främjas av detta – vilket även de flesta faktiskt är medvetna om. Vad de allra flesta däremot inte inser, för att inte säga ens någon, är att stabiliteten och funktionaliteten försämras på samma sätt som kondition och styrka gör vid bristande aktivering. Kroppen är en färskvara.

Hur mycket utvecklas stabiliteten i bålen om du sitter på en stadig stol hela dagen? Ingenting! De krav som du ställer på kroppen avseende stabilitet minskar till noll, och kroppen anpassar sig efter rådande belastning, och det går snabbare att tappa en förmåga än att bygga upp den. Sittandes på stolen går kontakt med TVA och PFM förlorad, och det trots att du tränar ett core-pass på kvällen ett par gånger i veckan. Majoriteten av tiden sitter du still på en stol.

Missförstå oss inte nu – alla kan utföra plankan mer eller mindre bra, förutom kvinnor som nyligen fött barn som inte alls ska träna plankan, och då genom kompensationer. Andra muskler används för att fascilitera TVA och PF, exempelvis är det vanligt att diafragman, vår viktigaste andningsmuskel, fasciliterar för TVA. Många håller andan under plankan, vilket gör att man fasciliterar TVA att vara stark, men då vi inte kan hålla andan mer än någon minut i detta läge så kommer kroppen att svara och vi kollapsar i plankans ställning. Andra muskler som vanligtvis kompenserar är käkmuskler som kompenserar för PF. Kanske har du idag bettskena? Vår erfarenhet är att den största orsaken till bettskenan är den inhiberade PF.

Bålstabilitet för löpare

En vanlig orsak till ländryggssmärta vid löpning är dysfunktionell TVA. Det är mycket vanligt att Psoas Major kompenserar (att kompensera innebär att den får arbeta extra mycket och blir därigenom stel/kort, och för den intresserade kan man läsa in mer om Psoas på denna länk) och det är därför mycket vanligt att stretch av höftböjare rekommenderas för att minska smärta i ländryggen och ont vid löpning. Nota Bene att smärtan faktiskt minskar för stunden, men detta är endast en kortvarig lindring då orsaken – en dysfunktionell TVA – fortfarande är kvar, och kroppen kommer att kompensera ännu mer när du väljer att belasta kroppen nästa gång.

Idrottare med bäst funktionalitet i bålen är sannolikt orienterare då de springer i ojämn terräng hela tiden. Löpträning i OBT, obanad terräng, är ett utmärkt val för att förbättra stabilitet i kroppen och även Vo2 då kraven på syreupptagning är större då fler muskler används vid löpning i skogen.

Din bakre muskelkedja spelar en viktig roll i din förmåga att springa och hoppa. Många orsaker till symtom hos löpare hittar man i den bakre kedjan, och funktion i core är väldigt vanligt att det inte fungerar på vanliga löpare.

Varför plankan är dålig för kvinnor som fött barn

Under graviditeten förlorar kvinnan förmågan att aktivera bland annat stora magmuskeln, Rectus abdominis, tvära magmuskeln, Transversus Abdominis, bäckenbottenmuskulaturen, sätesmusklerna Gluteus Maximus. Hjärnan kan alltså inte skicka signaler till ovan muskler i syfte att aktivera, musklerna är således hämmade. Hur en muskel blir hämmad kommer vi att återkomma till i en artikel om nervsystemet senare.

Betänk nu vilka muskler som primärt används vid plankan: när en muskel är hämmad, eller svag, så innebär detta att andra muskler kommer att användas i högre grad för att kompensera för muskler som inte kan aktiveras. En analogi för att förstå detta lite lättare är genom att tänka sig mittfältet i ett fotbollslag: om en spelare inte kan spela, exvis genom en utvisning [hämning/inhibering], så måste de andra spelarna i mittfältet täcka upp för manfallet för att Zlatan ska kunna göra mål [att du ska kunna utföra dina aktiviteter]. Den sämst tränade/svagaste spelaren blir den som snabbast blir uttröttad.

Graviditeten leder alltså till förändrade rörelsemönster där flera viktiga muskelgrupper inte används. Dessa rörelsemönster är intakta fram tills den dag någon kunnig i exvis funktionell neurologi kan aktivera de bortglömda musklerna. All träning leder annars till att du blir bättre på att kompensera, men du blir inte mer funktionell. Oavsett mängd knipövningar och bålövningar är funktionen nedsatt, men du kan fortfarande ”knipa” till viss del genom att kompensera med sätesmuskler eller käken. Under vår behandling ”mammabehandling” aktiverar vi just dessa inhiberade muskler, vilket gör att kvinnan får tillbaka funktion i Rectus Abdominis, TVA och GMAX.  Läs mer om mammabehandlingen här.

Vad träna istället för plankan för bättre stabilitet?

Först och främst måste förmåga att aktivera TVA funktionellt återställas. Dead Bug är en bra övning för detta då man genom Dead Bug kan isolera aktivering till just TVA, vilket gör att det är svårare att fuska och kompensera med andra muskler (2). När väl TVA fått sin styrka och framför allt funktionalitet kan man gå vidare till vanliga plankan eller variationer såsom kinesisk planka. Posterior Rock är en annan bra övning där TVA får arbeta för att hålla ryggraden stabilt.

Hur länge ska man träna TVA enskilt?

Vid 100 repetitioner per dag tar det 20-30 dagar innan muskeln har fastnat i procedurminnet. Om inte ”omprogrammering” av den enskilda muskeln har skett ordentligt så förloras kontakten vanligtvis igen inom kort.

Kan man se om TVA är dysfunktionell?

Hos många kan man mitt på magen se en ås när man utför en övning som kräver funktionell bålstyrka. Åsen kommer av att organen trycks upp mellan muskelbukarna i RA, vilket betyder att TVA inte är aktiv då muskelns funktion är att trycka organen mot ryggraden för att skapa stabilitet. Detta är ingen garanti för att TVA är inhiberad, men det är mer regel än undantag att så är fallet ju äldre man är som testas.

Källhänvisningar:

1. Folkhälsoinstitutet, sammanställning
   Stillasittande och ohälsa – en litteratursammanställning – länk
2. Vanliga muskler som används för att kompensera för hämmad TVA: Pectoralis Major, Diafragman, Psoas

Samtliga medarbetare på NAPRALOGICA / KROPPSDETEKTIVERNA har genomgått flertalet vidareutbildningar i avancerad funktionell anatomi.

Inlägget Varför plankan inte är en bra bålstabilitetsövning för alla skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Den stora sätesmuskeln, Gluteus Maximus, muskeln med namnet som en stor och stark Gladiator är den starkaste muskeln i kroppen. Den överlägset viktigaste muskeln för att ta oss framåt är Gluteus Maximus (GMAX), som vars huvudsakliga roll är att hålla överkroppen upprätt, men vid gång och löpning skjuter den kroppen framåt och stabiliserar knäleden genom dess infästning på underbet tibia genom Tractus Iliotibialis.

Gluteus Maximus anatomi

Gluteus Maximus eller GMAX, den stora sätesmuskeln, är en av de största och mest kraftfulla musklerna i kroppen. Den urspringer från höftbenet Ilium, löper längs korsbenet Sacrum, via spetsen på svanskotan Coccygeus och vidare för infästning i lårbenet. När den aktiveras så sträcker den i höftled (stillastående: håller överkroppen upprätt, rörelse: driver kroppen framåt) Muskeln roterar även benet utåt och komprimerar höftleden. Den fäster in i thorakolumbala fascian via samma sida SI-led och bildar funktionellt par med motsatt sida Latissimus Dorsi där det sker en kraftöverföring mellan GMAX och Latissimus Dorsi (4)

Ett antal muskelkedjor är involverade när vi springer, bl.a den raka bakre kedjan och Posterior Oblique Subsystem mfl. I dessa muskelkedjor ser vi att stora sätesmuskeln är involverad.

Gluteus Maximus roll för löpare

I tidskriften The Journal of Experimental Biology (1) så tittade man på GMAX roll hos löpare. Forskaren kom fram till att GMAX främst ser till att överkroppen hålls upprätt vid stående, men att den också är involverad i inbromsning av det framåtpendlande benet när det landar på underlaget. GMAX sträcker i höftleden när dina fötter skjuter ifrån marken och driver kroppen framåt när du springer.

Svaghet eller inhibering av GMAX leder ofta till dålig hållning, skador (exvis hälseneinflammation eller ont under hälbenet vid Tuber Calanei), ont vid hamstrings ursprung vid sittbensknölen, dålig löpekonomi eller bristning i hamstring vid höghastighetslöpning/sprintlöpning.

Ökad aktivering av Gluteus Maximus vid snabbare löpning

I den tidigare nämnda studien (1) så tog författaren upp att GMAX är lågt aktiverad vid långsam löpning, och får en ökad aktivering ju snabbare man springer. Om man någon gång har tittat på friidrott är det enkelt att se hur detta ser ut: sprinters har oftast välutvecklad GMAX, medans långdistanslöpare oftast har en underutvecklad GMAX. Även vid backlöpning har man kunnat konstatera att en ökad aktivering sker av muskeln, givet en ökad lutning vilket kräver en ökad höftextension/framåtdrivning för att komma framåt (2). Den som även förstår att sittande på en kontorsstol hela dagarna innebär att aktivering av stora sätesmuskeln under hela dagen är noll.

Inom löpning är det många överbelastningsskador och även en del traumatiska skador (bristningar) som är relaterade till Gluteus Maximus på ett eller annat sätt. Exempelvis löparknä, hamstringrupturer, stela vader, hälsenebesvär eller ont under foten…

• Hamstringskador präglas av en hög grad av återskador. Vi har hittat ärrvävnad i huden som inhiberade hamstring på motsatt sida, vilket kan vara en orsak till bristning i det benet. I denna studie letade man efter orsaker till upprepade skador och hittade här en koppling till nedsatt aktivitet till samma sida GMAX. Studien  är något otydlig med om GMAX är stark eller inhiberad, men hittills efter närmare 45000 behandlingar (2015-09-15) har vi på NAPRALOGICA aldrig hittat en överbelastad hyperaktiv GMAX.
• Instabilitet i knäled vid knäböj, sk valgusknä, kan man koppla till inhiberad GMAX (6)
• Hälseneinflammation är ett av de mer vanliga symtomen vid inhiberad GMAX. Orsaken är att GMAX inte aktiveras vid frånskjut (5) vilket leder till att vaden blir överansträngd. Hälsenan som är en förlängning av vadmuskulaturen svarar på den ökade belastningen från vaden med kärl och nervinväxt. Att vaden blir överbelastad är ett tydligt tecken på att den inte behöver tränas mer, utan att GMAX istället tränas isolerat för att återinkluderas i den bakre kedjans funktionella rörelsemönster.
• Ont under hälen, aka ”hälsporre”. Ett annat mycket vanligt symtom vid inhiberad GMAX är ont under hälbenet, eller som det felaktigt kallas för inom den medicinska världen – hälsporre. Smärtan känns mitt under hälbenet och kan kännas tydligast vid tryck mot Tuber Calcanei under hälen. Vid en inhiberad GMAX så sker fotisättningen med hälen först och tungt. Hos oss på NAPRALOGICA motsvarar detta ungefär 50% av samtliga som söker för “hälsporre”. Orsaksmekanismen är att en funktionell GMAX som fungerar som en fender mellan båt och en brygga inte längre ger den mjuka landning, en dysfunktionell GMAX  är inhiberad vid inbromsning och fotisättning vilket leder till en hårdare isättning.
• Fotledsstukning – vid en fotledsstukning blir stora sätesmuskeln inhiberad på båda sidor.

I vår film visar vi ett träningsschema i två steg som först inkluderar en aktivering och därefter en stärkande övning.

Vad händer om jag pickar på Gluteus Maximus?

Om man har svårt att aktivera en muskel så finns det en del tränare och andra terapeuter som förespråkar att man ska picka på den muskeln som man har svårt att aktivera för att få igång den. Detta bör man dock vara lite försiktig då vissa receptorer i muskulaturen i själva verket hämmar muskulaturen ännu mera. Själva fenomenet med pickning kan ha sitt ursprung i den kinesiska kampsporten Wushu, där ”tapping” används för att självbehandla det centrala nervsystemet enligt traditionell kinesisk medicin, som i sin tur har tusenåriga anor.

Varför ska man då inte picka på Gluteus Maximus?

Det finns något som kallas spindelceller i muskulaturen som ger feedback till det centrala nervsystemet om muskeln är kontraherad (ihopdragen) eller uttänjd.

Det finns två olika typer av fiber i spindelcellerna. Det finns fiber som kallas nuclear chain fibers, dessa reagerar på kontraktion och statisk stretch, och det finns fiber som kallas nuclear bag fiber som reagerar på dynamisk stretching. Om man pickar i en muskel som är hämmad/svag på grund av att det finns en dysfunktion i nuclear chain fibers signalering från muskeln, då kommer muskeln att bli ännu mera hämmad och ännu svagare. Om nuclear chain är en primär receptor kommer den även att kunna hämma ytterligare andra muskler och därmed öka risken för skador.

Detsamma händer om det finns en dysfunktion i Golgi senorgan. Då räcker det med att du pickar en gång i muskeln och den kommer att bli hämmad. Golgi senorgan reagerar på sträck av muskel eller sena. Det räcker alltså med en pickning för att golgi ska skicka signal till hjärnan. Vid en dysfunktion i signaleringen från muskel till centrala nervsystemet så kommer muskeln direkt att bli hämmad. Om Golgi senorgan är en primär receptor kan även den hämma ytterligare två muskler.

Så innan du börjar använda dessa tekniker är det en bra ide att veta vilken typ av receptor som orsakar hämningen och således gör muskeln eller musklerna svaga.

Gluteal insufficiens = svag i rumpan!

Om din Gluteus Maximus (visst låter muskeln som en romersk Gladiator?) är svag så kommer överkroppen att luta för mycket framåt, vilket in sin tur leder till att dina steg blir för långa just för att du inte ska falla framåt. Det ställer också högre krav på ländryggen som får kompensera för att hålla överkroppen upprätt. Det är mycket vanligt att hamstring blir stel på samma sida som stora sätesmuskeln är svag just för att den får kompensera (därför ska man aldrig stretcha baksida lår utan att ta reda på varför den är stel).

Varför blir då Gluteus Maximus inhiberad?

En mycket vanlig orsak är kontorsstolen. Inget förslappar kroppen så mycket som stolen. Sätesmuskeln behövs inte när vi sitter ner, och därför går hjärnan ner i sparläge och skickar inga signaler till muskeln när den väl behövs – vi sitter trots allt ner större delen av vår vakna tid. Korta/stela höftböjare är också vanliga inihiberare av GMAX.

Referenser kring Gluteus Maximus:

1)The human gluteus maximus and its role in running
J Exp Biol. 2006 Jun;209(Pt 11):2143-55.
Lieberman DE, Raichlen DA, Pontzer H, Bramble DM, Cutright-Smith E.

2)Anaerobic capacity and muscle activation during horizontal and uphill running
Journal of Applied Physiology Published 1 July 1997 Vol. 83 no. 1, 262-269 DOI:
Mark A. Sloniger, Kirk J. Cureton, Barry M. Prior, Ellen M. Evans

3)The biomechanics of running in athletes with previous hamstring injury: A case-control study.
Scand J Med Sci Sports. 2015 Apr 27. doi: 10.1111/sms.12464. [Epub ahead of print]
Daly C1, McCarthy Persson U, Twycross-Lewis R, Woledge RC, Morrissey D.

4) Myofascial force transmission between the latissimus dorsi and gluteus maximus muscles: an in vivo experiment.
J Biomech. 2013 Mar 15;46(5):1003-7. doi: 10.1016/j.jbiomech.2012.11.044. Epub 2013 Feb 8.
Carvalhais VO1, Ocarino Jde M, Araújo VL, Souza TR, Silva PL, Fonseca ST.

5)Neuromotor control of gluteal muscles in runners with achilles tendinopathy.+
Med Sci Sports Exerc. 2014 Mar;46(3):594-9. doi: 10.1249/MSS.0000000000000133.
Franettovich Smith MM1, Honeywill C, Wyndow N, Crossley KM, Creaby MW.

6)Neuromuscular characteristics of individuals displaying excessive medial knee displacement.
J Athl Train. 2012 Sep-Oct;47(5):525-36. doi: 10.4085/1062-6050-47.5.10.
Padua DA1, Bell DR, Clark MA.

Inlägget Om Gluteus Maximus – muskeln där bak med det kaxigaste namnet skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Har du ont i knävecket? Har du svårt att sträcka ut knät efter att du opererat knäleden? Är du öm eller svullen i knävecket efter löpning? Popliteus är en liten muskel i knävecket som får kompensera när andra muskler inte fungerar. Varför får du reda på om du läser vidare i artikeln.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

(c) NAPRALOGICA och Beijer Anatomi

Vad gör Popliteus?

Muskeln har ett flertal funktioner som är möjligt genom dess unika förmåga att vända på ursprung och fäste, beroende på lårbenets eller skenbenets fasta position i relation till marken. Muskeln kan utåtrotera lårbenet (Femur) om skenbenet (Tibia) är i fast position (tänk sitter fast i skruvstäd), vilket samtidigt gör den till synergist till muskler som Gluteus Maximus, Psoas Major, Iliacus, Sartorius och de djupa höftrotatorerna – PGOGOQ – Piriformis, Gemellus Inferior, Obturator Internus, Gemellus Superior, Obturator Externus och Quadratus Femoris.

Den har en lokalt stabiliserande funktion – den stabiliserar knäleden, och är i princip alltid överaktiv då framsida lår – Quadriceps är svag/hämmad samt om operation/artroskopi genomförts i knäleden.

Operationer i knäleden innebär oftast att muskler runt knäskålen – Vastus Medialis och Vastus Lateralis är inhiberade (1), och den får då kompensera för att återfå den normala stabiliteten i knäleden.

Om ärrvävnaden är under knäskålen blir även Rectus Femoris vanligtvis svag. Ju fler muskler som blir svaga desto mer får knäveckets minsta muskel arbeta för att upprätthålla status quo i förlorad funktionalitet. (Läs mer om ärrvävnads påverkan på rörelseapparaten här)

Muskeln har många fler funktioner – den kan böja i knäleden (i initialskedet) tillsammans med Sartorius och Gracilis. Just för att den böjer i knäleden i initialskedet så innebär det att resten av musklerna i superficial back line (läs mer om den längre ner) är beroende av Popliteus för full funktion, framför allt i övergången från hälisättning till frånskjutning med tårna.

Vad har en överaktiv Popliteus för symtom?

Symptom är smärta i knävecket och om du trycker i knävecket så kommer det att ömma. Smärtan kan reproduceras när du böjer knäleden mot ett motstånd, exempelvis ryggliggandes med böjt knä och trycker hälen i marken samtidigt som foten är roterad utåt. Ofta är man samtidigt stel i hamstrings, baksida lår. Om muskeln är mycket överbelastad så är det samtidigt svårt att sträcka ut knäleden helt – detta är inte ovanligt efter att man opererat främre korsbandet, ACL. Ibland kan även slemsäcken som ligger under muskeln vara svullen, vilket också förhindrar att man kan sträcka knät fullständigt. Vissa rapporterar smärta i knävecket när de springer i nedförsbacke.

Andra funktioner för Popliteus

Knäveckets minsta muskel anses ha ett antal funktioner, som möjliggjorts genom dess unika förmåga att vända dess ursprung och infästning, beroende på om lårbenet eller skenbenet är fast gör den:

• inåtrotation av skenbenet i ett redan sträckt knä.

2. utåtrotation av lårbenet när Tibia är fixerad, som vid stance phase i gångsteget. Det är en viktig styrfunktion av rotation i knäleden under stance phase.
3. hjälper till att dra knäet ur full extension vid terminal stance
4. hjälper till att (tillsammans med hamstring) excentriskt bromsa upp full extension av knäleden under swing phase.
4. hjälper PCL (bakre korsband) att upprätthålla stabilitet genom att förhindra alltför stora bakre rörelser bakåt av skenbenet.
5. hjälper till att dra tillbaka den laterala menisken under knäflexion.
6. ger viss stabilitet under rotation av lårbenet när skenbenet är fixerat.
7. förhindrar för kraftig utåtrotation och varusställning av skenbenet under knäböj.

Popliteus del i muskelkedjor

Muskeln är en del i superficial back line (SBL), en lång strukturell förbindelse som börjar under fotsulan, via vadmuskulaturen, knävecket, hamstrings, Gluteus Maximus, via nackrosett och slutligen ovan ögonbrynen. Om någon muskel eller struktur i den kedjan inte fungerar neuromotoriskt blir lätt en annan i samma kedja överbelastad med smärta som påföljd. Tänk ett längre godståg där en vagns bromsar slutar fungera – det blir korvstoppning när hela tågsetet ska bromsa in. Vanligast är att Gluteus Maximus inte fungerar som den ska, vilket leder till överbelastning i både hamstring och Popliteus.

 

Varför är din popliteus spänd och ger dig smärta i knävecket?

Varför är muskeln i sitt nuvarande tillstånd? Är det på grund av svag framsida på låret? Är det tidigare skador som gör att muskeln måste kompensera? Är det rent utav ärrvävnad på någon annan del av kroppen? Vilka orsaker gör att du har besvär av den idag? Ett problem har mycket sällan bara en orsak, utan oftast flera. Vår absoluta styrka är att vi hittar samband där andra aldrig letar. Detta är vad som gör oss till riktiga Kroppsdetektiver.

 

Referenser

1.Phys Ther. 1982 Mar;62(3):279-83.
Electromyography of the quadriceps femoris muscles in subjects with normal knees and acutely effused knees.
Stratford P.

Inlägget Om Popliteus – en vanlig orsak till ont i knävecket skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

I den här artikeln tänkte jag. Leg Naprapat Jonas Hård af Segerstad, ta upp mina tankar angående M. Ischiocrurales – eller rättare sagt hamstring eller baksida lår och varför man inte ska stretcha baksida lår utan att ha gjort en funktionell analys först. Hamstring är en del av den bakre kedjan och där andra delar är nackrosett (nackmuskler), Erector Spinae (korsryggen), Gluteus Maximus (stora sätesmuskeln), och vader (Gastrocnemius). Det som är gemensamt för alla muskler i den bakre kedjan är att alla har en funktion som går ut på att hålla kroppen upprätt, även Gastrocnemius i underbenet. Hamstring ingår även i ett antal andra muskelkedjor: Superficial back line (SBL), Deep Longitudinal System (DLS) och extrinsic core.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Det finns flera orsaker varför hamstring är stel, men här är 5 olika:

1. Nacken är kopplad till hamstring

Nacken är en funktionell förlängning av Gluteus Maximus och hamstring.

2. Du sitter still för mycket

Om du sitter på en stol under merparten av din tid och benen är böjda under majoriteten av iden blir hamstrings avslappnad och höftböjarna tajta.

3. Spända framsida lår

Om framsidan av dina lår eller Quadriceps är strama på grund av felaktig rekrytering (inhibering) av dina Gluteus Maximus (GMax) och/eller felaktig träning så kan detta påverka dina hamstrings.

4. Svaga coremuskler

Hamstring (m biceps femoris) får kompensera för en dysfunktionell / svag coremuskulatur när bäckenet ska stabiliseras. När detta sker ökar risken för skador i baksida lår.

5. Efter en diskråcksoperation blir musklerna i ländryggen inhiberade.

De som opererats i ländryggen har muskler som är mycket mycket tunna, och oavsett hur mycket de tränas så ökar de inte i omfattning tack vare ärrvävnaden. Gissa vilken muskel som får göra ländryggens arbete?

Efter att du läst detta, tycker du fortfarande att det är klokt att stretcha baksida lår utan att ha tagit reda på varför hamstring är tajta?

När en muskel är tajt eller hypertonisk så innebär det att den oftast kompenserar. Kompensation innebär att den arbetar istället för en annan struktur och den andra strukturen är då dysfunktionell. Att stretcha en tajt/hypertonisk muskel får då ingen positiv effekt utan snarare så att dysfunktionen blir värre och din prestation oavsett aktivitet blir lidande – nervsystemet får panik och spänner sig ännu mer för att skydda ännu hårdare, det vill säga – du får mer ont!

En hypertonisk muskel kan inte slappna av, då den egentligen är svag men på grund av centrala nervsystemet så går den in och ”skyddar” och kan då inte slappna av. En hypertonisk muskel är således svag men stark på samma gång. Innan dysfunktionen som den muskeln kompenserar för är korrigerad så kommer baksida lår att vara fortsatt lika stel som innan man stretchade, men intervallet innan man börjar känna av stelheten efter stretchen kan variera – mellan några minuter till några dagar men den kommer alltid att bli stel igen om den är dysfunktionell. Frågan man måste ställa sig är VARFÖR är muskeln hypertonisk, tight och dysfunktionell? Det kan man analysera fram genom en funktionell analys, men vanliga orsaker är som sagt dysfunktionell core, hämmad nackrosett, ländrygg eller Gluteus Maximus.

Ett annat skäl till att baksida lår kan vara stel det är för att den har fått arbeta fysiskt, tyvärr är det mer regel än undantag att stelheten inte kommer på grund av belastning, utan av kompensatoriska rörelsemönster.

Hamstring är en central muskel med flera viktiga funktioner, dels stabilitet och dels funktionalitet. Via DLS fäster Biceps Femoris anatomiskt ihop med Erector Spinae via lig Sacrotuberale. Man skulle kunna säga att hamstring har en sub-core funktion genom sin del i DLS (1). I den bakre kedjan sträcker den i höften, och är sekundär till Gluteus Maximus att hålla överkroppen upprätt. Gluteus Maximus primära uppgift från att vi reste oss från alla fyra till stående på två ben är att hålla kroppen upprätt. Stabilitet kommer alltid före funktionalitet för kroppen. När GMAX är inhiberad är det hamstring som är primär att hålla överkroppen uppe – är det verkligen bra att stretcha baksida lår då? I löpsteget, under slutet på pendlingsfasen kontraherar även baksida lår excentriskt för att kontrollera höftflexion och knäextension. Det är i denna fas som de flesta sprinters får sina muskelbristningar.

Kan man foam rolla sina tighta hamstrings?

Precis som vi skrivit innan ett flertal gånger så har stelheten en orsak som måste korrigeras för att hamstring ska bli mindre stel. I en studie (4) fick 33 personer foam rolla sina hamstrings 2 min för att utvärdera ökad rörlighet i knäled  Man kunde inte se någon ökning i rörlighet. Dock utvärderade studien endast ett tillfälle, men det ger en tydlig indikation på att stretching / myofasciell release är en symtomlindring och inte behandlar orsaken.

Vad gör NAPRALOGICA som inte andra manuella terapeuter gör?

Kroppsdetektiverna som arbetar på NAPRALOGICA utför en specifik rörelse och funktionsanalys som fastställer hur din status är. Har du god funktion eller har du en eller flera muskler som är hämmade eller hypertoniska som gör att du känner dig stel? Du får sedan personliga korrektionsövningar (”nycklar”) som rättar till dina dysfunktioner på ett skonsamt sätt utan att riskera att du gör dig själv en björntjänst och stretchar dig till det sämre.

Konklusion

Min erfarenhet av just hamstring är att många är tighta i denna muskel och då kan det vara direkt skadligt att börja stretcha den. De kommer att kännas skönt till en början men sen kommer muskeln att dra ihop sig ännu mera som en försvarsmekanism och kännas ännu tightare. Tänk efter hur många gånger ni stretchat den och den känns fortfarande stel och tight. Kan vara så att det är helt fel approach på just den muskeln? Det man känner till vid stretching är bl.a att man ökar smärttåligheten, men rörligheten i muskeln påverkas inte.

Jag råder er till att göra en grundlig rörelse och funktionsanalys för att få fram exakt vad som krävs för att återfå balans i kroppen. Efter en rörelseanalys råder jag betydligt fler att stärka upp hamstring än att stretcha ut den.

Vi på NAPRALOGICA hjälper dig att bli smärtfri idag (och det räcker längre än till julafton!)

Referenser

1. Deep Longitudinal System (DLS) kan du läsa mer om här
2. Kunskaperna om kroppens rörelsemönster och muskelkedjor är hämtat från bl.a Anatomy Trains av Tom Myers eller kurser i funktionell anatomi.
3. Janda V. On the concept of postural muscles and posture in man. Aus J Physioth 1983;29:83-84.
4. Couture G. The Effect of Foam Rolling Duration on Hamstring Range of Motion.Open Orthop J. 2015 Oct 2;9:450-455.

Inlägget 5 skäl till varför du inte bör stretcha baksida lår skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Nu när sommaren tagit slut för i år och vinter är här så är det säkert många av er löpare som redan börjar snegla framåt nästa säsong. Kanske har just du satt upp nya mål att springa Stockholm Halvmaraton eller Stockholm Maraton nästa år? Då är det hög tid att börja träna redan nu och förbereda kroppen så att du klarar av ditt mål – läs vår artikel om coreträning för löpare.

För att kunna vara en effektiv löpare krävs givetvis starka och uthålliga ben, det har de flesta av er som löper regelbundet. Som Naprapat träffar vi på många löpare som ändå får besvär med många olika typer av överbelastningsskador. För att undvika överbelastningsskador så krävs det även att du som löpare har en stark/funktionell core eller bål.

Vid enbart löpträning får inte bålen alltid den träning som krävs för att kunna ta sin löpning till nästa nivå och nå sina mål. När vi pratar om bålen så är det inte enbart magmuskulaturen ”sexpacket” som vi menar, utan bålen för oss innebär magmuskulatur, ryggmuskulatur och höft/sätes muskulatur. Om du inte har tid att gå på gymmet så tänkte vi ge dig några bra tips på övningar som man med fördel kan köra hemma. Dessa övningar kommer bidra till bättre stabilitet under löpningen och minskar risken för överbelastningsskador tex löparknä och hälsporre.

Coreträning för löpare

1. Hollow Rocks

Detta är en väldigt krävande övning, därför kan det vara klokt att börja programmet med denna övning när magmuskulaturen inte är utmattad. Denna övningen är välkänd redan för många som provat på crossfit där den används flitigt som en kompletterande övning. Övningen utförs liggande på rygg med armarna sträckta ovanför huvudet, man lyfter sedan fötter och armar från golvet, se till att få ordentlig spänning i magen och rumpan, vagga sedan kroppen fram och tillbaka utan att lägga ner fötterna i golvet.! Övningen bör utföras med god kontroll, det är bättre att göra 5 st med god kontroll än 10 slarviga, 3×5-20, tre gånger per vecka!

Utrustning: Kroppsvikten

2. Marklyft på ett ben, även känd som draken

Detta är en stabiliserande övning som kräver balans och kontroll. Så fort vi utför en övning på ett ben så kommer vi engagera bålen lite extra mycket. Denna övning utmanar den lateral muskelkedjan, den hjälper till att hålla höft, knä och fot i en bra position under löpsteget. ! Övningen utförs stående på ett ben, man fäller sig framåt i höften med lätt böjt knä, se till så att man under övningen har kontroll på knäet så det inte faller inåt. Kom tillbaka till utgångsläget och sträck armarna rakt ovanför huvudet och se till att få full spänning på sätesmuskulaturen.!

Övningen bör utföras 3×8-12 per ben, tre gånger i veckan

Utrustning: Kroppen och någon av lättare vikt.

3. Statiskt utfall med drag

Detta är en grymt bra övning för löpare där man tränar upp funktionen i den bakre sneda muskelkedjan från Gluteus maximus (stora sätesmuskulaturen), SI-leden, fascia thoracolumbalis (stark muskelhinna i länd/bröstrygg) och motsatt sidas Latissimus dorsi (stora breda ryggmuskeln). Detta muskelsystem för dig framåt och är detta starkt och uthålligt kan du spara mycket energi under löpningen. Denna övning tränar även rotation i bröstryggen samtidigt som ländrygg/bäcken får stabiliseras. Övningen utförs genom att ta ett rejält kliv fram (ex höger ben fram) och gå ner i en utfallsposition, håll höfter stabila och utför en dragrörelse med motsatt arm ! (drar med vänster arm).

Övningen bör utföras 3×10-12 per sida tre gånger per vecka
Utrustning: Ett gummiband eller cable cross maskin om man är på gymmet.

4. Statiskt utfall med press

Denna övningen är raka motsatsen till övningen ovan, man tränar här den främre sneda muskelkedjan som innefattar adductorerna (ljumskmuskulaturen), adductorabdominal fascia (muskelhinna som förbinder magmuskulatur med ljumskmuskulaturen), Rectus abdominis (ytliga magmuskulaturen) samt Obliquus externa/interna (den inre och yttre sneda magmuskulaturen). Övningen utförs genom att ta ett rejält kliv fram (ex höger ben fram) och gå ner i en utfallsposition, håll höfter stabila och utför en pressrörelse med motsatt arm (pressar med vänster arm).

Övningen bör utföras 3×10-12 per sida tre gånger per vecka
Utrustning: Ett gummiband eller cable cross-maskin om man är på gymmet.

Den främre sneda muskelkedjan jobbar i synergi med den bakre sneda muskelkedjan, när vänster ben är fram jobbar vänster lår adduktorer tillsammans med magmuskulaturen, det sneda magmusklerna ser till att rotera bröstryggen till vänster. Samtidigt jobbar den bakre kedjan, höger ben bak då aktiveras gluteus maximus på hö sida samtidigt som latissmimus dorsi drar vänster arm bakåt.! Att ha full funktion och styrka i dessa system är väldigt viktigt för att kunna löpa så energieffektivt som möjligt.

5. Crocodile breathing

Detta är en övning som kommer får dig att kunna andas bättre och använda diafragman korrekt. Många av oss andas högt upp och använder hals och nackmuskler, istället för att utnyttja hela bröstkorgens volym och därmed få in mera syre per andetag. Denna övningen är samtidigt en avslappningsövning så den kan med fördel göras innan man ska gå och lägga sig eller som avslutning på detta träningsprogram.!
Övningen utförs liggande på magen med panna vilande på händerna. Andas in ett djupt andetag genom näsan, försök få ner andningen djupt i bröstkorgen så att magen pressas ner i golvet och ländryggen rör sig mot taket. Du vill inte ha någon rörelse alls på axlarna upp mot öronen, försök verkligen att slappna av i axlar och nacke. Andas sedan ut långsamt.

Övningen bör utföras 3-5 min dagligen.

Utrustning: Matta på golvet så du ligger bekvämt (ligg inte i sängen den är för
mjuk för att få feedback om man andas rätt)

Inlägget Coreträning för löpare skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Formgjutna skoinlägg i unikt material

FootFlex 30-åriga erfarenhet med formgjutning av inlägg gör företaget till ett ledande inom tillverkning av inläggssulor. Filosofin är att sulan ska fungera såsom foten är skapt att fungera. Väldigt många formgjutna sulor, inklusive Superfeet, är konstruerade så att de inte följer fotens naturliga rörelsemönster. De är uppbyggda för att skapa stabilitet i hålfoten snarare än att tillåta fotens normala rörelsemönster. Ett exempel på detta är att hålfoten är stum i många av de formgjutna sulorna, medans Footflex tillåter rörelse i hålfoten vilket enligt en studie (1) innebär att sulan kan utnyttja de krafter som skapas i hålfoten. Detta in sin tur motsvarar 6% mer i rörelseenergi.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

FootFlex formgjutna inlägg i kolfiberkomposit har en unikt sviktande funktion som ser till att hålla foten i sin naturliga position samtidigt som den återskapar och bibehåller fotens naturliga funktion. Svikten i inlägget gör att foten får fortsätta vara aktiv samtidigt som den får ett bra stöd. Sulan undviker då att foten blir förslappad och svag, vilket in sin tur kan ge sekundära besvär längre upp i kroppen. Tack vare det unika materialet blir inläggen tunna, stabila och gör dem enkla att flytta mellan olika typer av skor. De passar lika bra i löparskor såsom i klackskor.

Erfarenheten av att jobba med alla kategorier av människor och förutsättningar gör det intressant att ständigt fortsätta att driva sökandet av nya och intressanta material. Man bokar tid för fotanalys där det görs en grundlig konsultation av kundens behov, stabilitets-och rörelseanalys, skoråd och gjutning.
Allt görs på plats för att undvika långa väntetider och utlämning sker oftast redan dagen efter!

(1)The Foot’s Arch and the Energetics of Human Locomotion
http://www.nature.com/articles/srep19403

Inlägget Footflex – inte som andra sulor skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Domningar, stickningar, smärta och kraftlös i handen? Känner du igen dig? Då kan det vara så att du har något som kallas för karpaltunnelsyndrom. I den här artikeln tänkte vi dela med oss om hur vi ser på detta besvär. Forskningen är rätt klar över att kirurgi inte är det bästa eller det enda alternativet vid karpaltunnelsyndrom.

Axeln och armens anatomi

Nervus medianus kommer från plexus brachialis i nacken och lämnar kotpelaren mellan C5 (den femte halskotan) och Th1 (den första bröstkotan). Den löper sedan vidare längs överarmens framsida/insida förbi armbågsleden, passerar sedan igenom M. Pronator teres och löper under M. Flexor digitorum. Vid handleden utgör det åtta små mellanhandsbenen botten på karpaltunneln, själva taket på tunneln utgörs av ett ligament som heter Transverse Carpal ligament. I själva tunneln löper det 9 stycken muskelsenor som kontrollerar böjfunktionen i både handled och fingrar. Nervus Medianus är den enda nerven som löper igenom tunneln.

Nervus medianus är en viktig perifer nerv som har både motoriska och sensoriska nervfibrer, dvs den kan både styra/kontrollera musklerna och sköta om vår känsel. Den innerverar muskulaturen på underarmens insida/framsida (handflatans sida av underarmen) samt fem muskler i handen som främst kontrollerar tummen pek- och långfingret. Sensoriskt innerverar medianus först och främst handflatans sida av tummen, pekfinger, långfinger och halva ringfingret. Medianus ansvarar även för känseln för handflatans mellersta och laterala (mot tummen till) delar, samt fingertopparna runt naglarna på handryggssidan.

Besvär i fingrar och hand som inte är karpaltunnelsyndrom

Medinanusnerven innerverar alltså inte lillfinger och andra hälften av ringfingret. Har du domningar eller stickningar i dessa två fingrar så kan vi utesluta besvär från karpaltunneln då dessa fingrar innerveras av Nervus Ulnaris. Har du domningar och stickningar på handryggssidan av tummen, pekfinger, långfinger och halva ringfingret är till största delen innerverad av Nervus Radialis och således inte heller löper igenom karpaltunneln.

Om ni har domningar i fingrarna och i handflatan så är det INTE karpaltunneln som är orsaken till besväret. Det är nämligen så att den sensoriska Palmara grenen av N. Medianus avgår innan karpaltunneln och löper ovanför och inte igenom själva tunneln. Så om du lider av endast domningar i handflatan så är Medianusnerven påverkad någon annanstans också och huvuddiagnos är således inte karpaltunnelsyndrom.

Karpaltunnelns anatomi

Det vanligaste stället som Nervus Medianus blir komprimerad är under M. Flexor digitorum superficialis, men den kan också bli komprimerad vid M. Pronator Teres.

M. Flexor digitorum superficialis löper från mediala epikondylen på humerus (insidan av överarmen vid armbågsleden) ner till fingrarna 2-5. Den sköter om alla fingrarnas förmåga att böja/greppa förutom tummen. Muskelsenorna löper igenom karpaltunneln tillsammans med medianusnerven.

M. Pronator Teres har två muskelbukar som också löper från mediala epikondylen på humerus samt från Processus Coronoideus Ulna, muskeln fäster sedan in på yttre kanten av radius (strålbenet). Pronator Teres huvudfunktion är att pronera underarmen, dvs vrider handflatan ner mot golvet. Nu när jag sitter här och skriver denna text så arbetar jag väldigt mycket med båda dessa muskler, jag har handflatan ner mot tangentbordet och jag böjer fingrarna vid varje tryck på tangentbordet. Således blir dessa muskler väldigt lätt överaktiva och överansträngda hos alla er som jobbar framför en dator eller sitter och fingrar mycket på mobiltelefonen. En kompression på nerven av någon av dessa två muskler kommer att kunna ge domningar i hela handflatan och i fingrarna då även den sensoriska grenen av N. Medianus till handflatan påverkas av dessa muskler.

Om symtomen istället är domningar i tumme, pekfinger och tumsidan av handflatan är det mera en indikation på att nervroten C6 är påverkad. C6 är den sjätte nerven som utgår från nacken mellan den 5:e och 6:e halskotan.

Dessa tre ovanstående strukturerna Transverse Carpal Ligament, M. Flexor Digitorum Superficialis och C6-nervroten är de viktigaste strukturerna att undersöka och behandla vid karpaltunnelliknande symtom. Som beskrivits ovan får vi olika besvär beroende på var N. Medianus är påverkad.

Det finns några andra viktiga strukturer som kan påverka Nervus Medianus längs dess utbredningsområde. M. Scalenius kan påverka hela Plexus Brachialis, det vill säga alla de tre stora nerverna som försörjer arm och hand. Mellan den främre och den mellersta Scaleniusmuskulaturen kan medianusnerven komprimeras om muskulaturen har för hög tonus/spänning.

Medianusnerven passerar även Coracopectoraltunneln som utformas av M. Pectoralis Minor (lilla bröstmuskeln), M. Cocacobrachialis och Processus Coracoideus (korpnäbbsutskottet). Vid för hög tonus i M. Pectoralis Minor eller M. Coracobrachialis så kan medianusnerven bli komprimerad även här.

Det finns även två mindre vanliga ställen där nerven kan komprimeras. Dessa är vid armbågen och Lig Struthers samt i Thenarmuskulaturen (tummuskulaturen).

Således finns det sju stycken potentiella strukturer eller områden som Nervus medianus kan påverka:

1. Karpaltunneln
2. M. Flexor digitorum superficialis
3. C6 Nervrot
4. M. Scalenius anterior/medius
5. Cocacopectoral tunneln
6. Thenarmuskulaturen
7. Lig Struthers

Armens muskelkedjor och funktionella anatomi

Armen har 4 stycken olika muskelkedjor. Musklerna i respektive kedjor samverkar för att vi ska ha så god funktion som möjligt och att så effektiv kraftöverföring ska åstadkommas vid aktivitet. De olika kedjorna måste kunna samverka för att rörelser ska bli effektiva och att vår finmotorik i hand och fingrar ska fungera optimalt.

De muskelkedjor som kan påverka karpaltunneln direkt är Superficial Front Arm Line (ytliga främre armkedjan) och Deep Front Arm Line (djupa främre armkedjan).

Den ytliga främre armkedjan (Superficial Front Arm Line) innefattar bland andra, den stora bröstmuskeln M. Pectoralis major och M. Latissimus dorsi (den stora ryggmuskeln) som via fascia (muskelhinna) är sammanlänkad med underarmens muskler bland annat M. Flexar Digitorum Superficialis,

Den djupa främre muskelkedjan (Deep Front Arm Line) innefattar bland andra M. Pectoralis Minor (den lilla bröstmuskeln), M. Subclavius och dess omkringliggande fascia, M. Biceps brachi, M. Pronator teres samt tummens muskulatur.

Den ytliga bakre kedjan (Superficial Back Arm Line) innefattar bland andra, M. Trapezius, M. Deltoideus och underarmens extensorer eller sträckmuskler.

Den djupa bakre kedjan (Deep Arm Line) innefattar bland andra M. Rhomboideus, M. Levator scapulae, Rotatorcuffens muskler (M. Infraspinatus, M. Supraspinatus, M. Teres Minor och M.Subscapularis), och M.Triceps Brachi.

När man förstår sambanden mellan dessa olika muskelkedjorna så förstår man också att det kan finnas många olika anledningar till att man kan få besvär med karpaltunnelsyndrom.

Tittar vi på anatomin i det två främre kedjorna så förstår man att exempelvis mycket sittande framför datorn eller kontorsarbete i allmänhet stressar bröstmusklerna, M. Flexor Digitorum Superficialis och M. Pronator Teres som kan vara en direkt orsak till karpaltunnelsyndrom.

Av egen erfarenhet när vi behandlar så stöter vi ofta på överaktiva underarmsmuskler som kompenserar för större muskler som på grund av inaktivitet inte fungerar som de ska. Exempel på detta är M. Flexor Digitorum Superficialis som får kompensera (jobba för hårt) när M. Latissimus Dorsi inte har normal funktion.

Kvinnor som fött barn förlorar ofta kontakten med djupa bålmuskler under graviditeten. När besvären gäller båda händerna är det oftast dysfunktionella bålmuskler som är grundorsaken.

På samma sätt har man sett att obalans i den djupa bakre kedjan (Deep Arm Line) kan ha ett samband med karpaltunnelsyndrom. Det har visat sig att det finns direkt samband mellan skador i axelns muskler den sk rotatorcuffen, exempelvis M. Supraspinatus och M. Infraspinatus och besvär med karpaltunnelsyndrom (1).

Om kvinnan har fött barn med kejsarsnitt kommer inte funktionaliteten att återställas genom vanlig bålträning, utan tekniker som bland annat korrigerar ärrvävnadens påverkan på nervsystemet behövs.

Det är därför av stor vikt att man verkligen tar reda på varifrån karpaltunnelsyndromet har sitt ursprung. Det är ofta som själva grundorsaken sitter någon annanstans än i själva karpaltunneln. Därför är det viktigt för dig som funderar på operation även få klart för dig om karpaltunneln är grundorsaken till problemet eller bara symptomen. Att behandla symptom gör inte att du blir funktionell igen.

Vilka drabbas av karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom är vanligast hos kvinnor i 40-60 års åldern. Även under graviditet är det relativt vanligt och en del kvinnor har även besvär efter förlossning. Andra som är i riskzonen är personer som jobbar hårt och manuellt med händerna eller vars händer utsätts för mycket vibration i arbetet. Diabetes, reumatiska sjukdomar eller besvär med sköldkörteln kan också leda till besvär med karpaltunneln.

Vad kan NAPRALOGICA göra för dig med karpaltunnelsyndrom?

Vi som Naprapater kan via vår funktionella analys fastställa var medianusnerven kan vara klämd och därefter behandla de strukturer som är involverade med olika tekniker som har goda resultat. Vi använder oss av olika typer av manuella tekniker från mobilisering av vävnaden runt inklämningen, nervmobilisering, stötvåg och Active Release Techniques.

Det finns en del studier som visar att manuell behandling har goda resultat på karpaltunnelsyndrom. Det är effektivt att manuellt behandla underarmsmuskulaturen och nacke/skuldra för att lindra symtomen. Manuell behandling samt kompletteríng med nervmobiliserande hemövningar för medianus nerven är effektivt. (2,3,7)

Radiell stötvågsbehandling är enligt flera studier (4,5) en effektiv metod för att bli av med smärta. En studie (4) följde upp patienterna 12 veckor efter endast 3 behandlingstillfällen med stötvåg. Vi använder visserligen stötvågsbehandling hos oss, men det är inte vår primära behandlingsmetod vid karpaltunnelsyndrom. En annan studie konstaterade även den att stötvågsbehandling är effektivt efter 12 veckor och endast tre behandlingstillfällen. Det finns alltså flera alternativ för dig som patient att utvärdera än kirurgiska alternativ som ofta framhålls som det enda gångbara och framförallt då stötvågsbehandling vid karpaltunnelsyndrom är icke-invasiv och smärtfri.

Även för dig som fått kvarstående besvär efter ett kirurgiskt ingrepp så finns det hopp. Stötvågsbehandling har utvärderats vid den kirurgiska komplikationen ”Pillar pain” där man noterat att svullnad och smärta har minskat signifikant vid en utvärdering efter 120 dagar. Vår erfarenhet vid behandling av ärrvävnad är mycket god vid just stötvågsbehandling. (6)

En annan manuell behandlingsteknik som visat sig ha positiv effekt på smärtan vid karpaltunnelsyndrom är Active Release Techniques. Man kan via väldigt specifika manuella grepp behandla underarmsmusklerna samt ligamentet i karpaltunneln så att smärtfrihet och funktionalitet uppstår. (8)

Sammanfattning

Vi gör alltid en ordentlig analys och försöker fastställa var Medianusnerven är klämd. Därefter så behandlar vi de strukturer som är påverkade med manuella behandlingstekniker och i vissa fall är även stötvågsbehandling aktuellt, samt att du får med dig personliga övningar att utföra mellan behandlingarna.

Kom ihåg för din egen skull – om du har domningar i fingrarna och i handflatan så är det INTE karpaltunneln som är orsaken till besväret. Det är nämligen så att den sensoriska Palmara grenen av N. Medianus avgår innan karpaltunneln och löper ovanför och inte igenom själva tunneln. Så om du lider av endast domningar i handflatan så är Medianus nerven påverkad någon annanstans också och huvuddiagnos är således inte karpaltunnelsyndrom.

Källor

1. Muscle Nerve. 2015 Nov 18. doi: 10.1002/mus.24982. [Epub ahead of print]
Examining the association between musculoskeletal injuries and carpal tunnel syndrome in manual laborers.

2. J Bodyw Mov Ther. 2015 Jan;19(1):113-8. doi: 10.1016/j.jbmt.2014.08.002. Epub 2014 Aug 11.
Conservative treatment of carpal tunnel syndrome: comparison between laser therapy and Fascial Manipulation(®).

3. Rheumatol Int. 2013 May;33(5):1233-41. doi: 10.1007/s00296-012-2507-0. Epub 2012 Oct 11.
A manual therapy intervention improves symptoms in patients with carpal tunnel syndrome: a pilot study.

4. J Orthop Res. 2015 Nov 26. doi: 10.1002/jor.23113. [Epub ahead of print]
Effect of radial shock wave therapy for carpal tunnel syndrome: A prospective randomized, double-blind, placebo-controlled trial.

5. Eur J Phys Rehabil Med. 2015 Oct;51(5):521-8. Epub 2015 Feb 20.
Extracorporeal shock wave therapy and ultrasound therapy improve pain and function in patients with carpal tunnel syndrome. A randomized controlled trial.
Paoloni M1, Tavernese E, Cacchio A, D’orazi V, Ioppolo F, Fini M, Santilli V, Mangone M.

6. Ultrasound Med Biol. 2011 Oct;37(10):1603-8. doi: 10.1016/j.ultrasmedbio.2011.07.002. Epub 2011 Aug 19.
Extracorporeal shock wave therapy in pillar pain after carpal tunnel release: a preliminary study.
Romeo P1, d’Agostino MC, Lazzerini A, Sansone VC.

7. J Phys Ther Sci. 2015 Aug;27(8):2645-8. doi: 10.1589/jpts.27.2645. Epub 2015 Aug 21.
Efficacy of tendon and nerve gliding exercises for carpal tunnel syndrome: a systematic review of randomized controlled trials.

8. J Chiropr Med. 2006 Winter; 5(4): 119–122.
Published online 2006. doi: 10.1016/S0899-3467(07)60143-8 PMCID: PMC2647071
The effects of active release technique on carpal tunnel patients: A pilot study

Inlägget Om karpaltunnelsyndrom – inte bara kirurgi… skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Jag ramlade med cykeln och skrapade knät när jag var 10 år gammal, men det är helt läkt nu. 

Känns  situationen igen? Det kan givetvis vara diskbbråcksoperation, kejsarsnitt, axeloperation eller korsbandskirurgi, men du könner dig helt läkt från det idag.

I den här artikeln förklarar vi hur din 20 år gamla knäskada kan vara orsaken till dina besvär du söker för idag. 

Vi hittar väldigt ofta orsaken till våra patienters besvär i ärrvävnaden i huden. När vi korrigerar den neurologiska dysfunktionen i ärrvävnaden så kommer funktionen i muskeln tillbaka direkt. Blicken hos klienten på bänken är obeskrivlig – hur kunde det där ärret på knät göra mitt ben svagt eller piercingen i naveln ge mig ländryggssmärtan?

Hur menar du nu? Hur kan detta hänga ihop?

Från att vi var barn har vi lärt oss funktioner såsom att rulla från rygg till mage, krypa, gå med stöd, gå utan stöd, springa och så vidare. Hela tiden lär vi oss nya rörelsemönster. Varje rörelsemönster lagras i lillhjärnan/Cerebellum. Cerebellum är vår kropps GPS enkelt förklarat. GPS:en vet alltid den kortaste vägen till vårt mål, eller i det här fallet – hur vi utför en funktion – springa, gå, krypa eller rulla runt.

Cerebellum lagrar alltid det senaste rörelsemönstret för respektive funktion. Rörelsemönstrena uppdateras precis som GPS:en efter händelser – i GPS:en efter händelser i trafiken, olyckor, vägarbeten etc. I Cerebellum ändras rörelsemönster efter exempelvis skador, operationer, trauman, smärta, ärrvävnad med mera. Smärta gör (enkelt förklarat) att hjärnan inte längre skickar signaler till en muskel – den blir inhiberad. Vår GPS räknar om rutten (hur vi ska utföra funktionen och med vilka strukturer) precis på samma sätt som vid ett vägbygge. Vägen till målet blir inte längre den snabbaste utan det tar längre tid.

För oss innebär det att vi istället för den inhiberade muskeln skickar fler nervsignaler till en annan muskel, oftast en synergist. Den muskeln får arbeta hårdare för att vi ska kunna utföra funktionen. En synergist gör aldrig ett lika bra arbete som en normal funktionell muskel, vilket gör att vår maximala prestation aldrig kan bli lika bra som när vi är fullt funktionella – eller när det inte finns några ”vägbyggen” inprogrammerade i vår GPS.

Ett exempel:

Plötsligt en dag så ramlar du och skrapar upp ditt knä. Det gör ont några dagar och du haltar när du går, men efter en vecka gör det inte ont längre. Du tror nu att allt är fri och fröjd, men det där ärret som börjar bildas på knät har medfört att Cerebellum, vår GPS, måste ändra sina rörelsemönster för att kunna utföra funktionen gå eller springa.

Ärret på knät medför att [enkelt förklarat] fel proprioceptiva signaler från området når hjärnan och därmed vet inte Cerebellum längre att det finns en ”väg” där och kan därmed inte skicka signaler vidare för muskler kopplade till detta område. Prova att skicka en taxi till en adress utan att veta vilken väg bilen ska ta.

GPS:ens route måste räknas om så att funktionen ”springa” kan fås tillbaka. En ny rutt skapas inom kort och GPS:en uppdateras. I hjärnan blir det istället så att andra muskler i samma rörelsemönster och muskelkedjor får kompensera för att vi ska kunna utföra samma funktion som tidigare, dock ALDRIG lika effektivt som tidigare när ”rätt” muskler var aktiva.

Åter till vår exempel med knät: ärret på knäskålen gör att du vid ett test av Rectus Femoris  inte kan hålla emot. Det kommer ingen signal från Cerebellum för att aktivera muskeln då den propriocetiva återkopplingen är felaktig. När vi ber dig att lyfta på benet själv så kommer detta att gå bra – du utför funktionen och rekryterar andra muskler för att utföra funktionen. När aktiviteten sen blir tillräckligt hög så klarar inte den kompenserande muskeln längre av sitt jobb utan börjar göra ont. Därför kan vi ont i framsida höft när vi springer, eller ont i ryggen när vi tränar situps. Vi kan alltid utföra funktionen ”situps” men inte med rätt muskler.

Ju fler skador på kroppen, desto större blir förändringwrna i GPS:en. Ju fler vägbyggen på väg till vårt mål, desto längre tid tar resan och vi blir ineffektiva.

Vi på NAPRALOGICA är vidareutbildade inom funktionell neurologi, rörelsemönster och har en djup förståelse för hur vi rör sig. Detta gör att vi kan återställa rörelsemönster effektivt och göra så att vägen till målet inte längre har några vägbyggen och du blir effektivare i din vardag eller idrott.

Har du några gamla ärr som kan jävlas med dina rörelsemönsters effektivitet? Någon gammal stukning? Oavsett hur stort eller litet det är behöver du för din egen skull få det undersökt av oss. Det lilla ärret på hakan från när du föll av cykeln kan begränsa din förmåga att kunna aktivera dina centrala muskler i bålen, och därmed ge dig exempelvis ländryggssmärta.

Referenser

Vår artikel: Ärrvävnad på djupet

The Neural Basis of Motor Control
Vernom B Brooks

Skin, fascias, and scars: symptoms and systemic connections.
J Multidiscip Healthc. 2013 Dec 28;7:11-24.
Bordoni B1, Zanier E2.

Clinical importance of active scars: abnormal scars as a cause of myofascial pain.
J Manipulative Physiol Ther. 2004 Jul-Aug;27(6):399-402.
Lewit K1, Olsanska S.

The thoracolumbar fascia: anatomy, function and clinical considerations.
J Anat. 2012 Dec;221(6):507-36. doi: 10.1111/j.1469-7580.2012.01511.x. Epub 2012 May 27.
Willard FH1, Vleeming A, Schuenke MD, Danneels L, Schleip R.

Inlägget Ärr i huden stör dina rörelsemönster skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

För att förstå hur kroppen fungerar under rörelse så måste du först förstå hur kroppen fungerar när den utsätts för olika påfrestningar.

Vi på Napralogica, din naprapat i Stockholm och Uppsala, är vidareutbildade på diagnosticering och behandling av dysfunktioner i muskelapparaten som stör den posturala funktionen, och som på sikt riskerar att ge dig skador. Denna artikel är skapad för att ge våra läsare en grundläggande förståelse om hur kroppens stabiliserande funktioner är konstruerade och samarbetar med andra muskelkedjor i kroppen.

Det finns två stycken primära system när det gäller stabilisering av kroppen.
Vi kallar dessa för den inre enheten och den yttre enheten, eller intrinsic core och extrinsic core.

Inre enheten / intrinsic core (tonic muscles)

Den inre enheten består av våra djupa bålmuskler (core). Dessa är M. Transversus abdominis (djupa tvära bukmuskulaturen, TVA), de bakre fiberna av M. Obliquus interna (inre sneda buksmuskulaturen), bäckenbotten, diafragma (andningsmuskel), M. Multifidus, M. Longissimus och M. Iliocostalis med den delen som är belägen i ländryggen.

Den inre enheten skapar en segmentell stabilisering av ryggraden och SI-lederna. Detta innebär, att detta system ser till så att varje kota i ländryggen blir stabiliserad. När detta system fungerar synkroniserat krävs det lite kontraktionskraft för att skapa stabilitet. Dessa muskler är uthålliga och klarar av att arbeta under lång tid utan att bli uttröttade.

Koordination av det inre systemet är kritiskt för att skapa stabilitet och det är viktigare att den inre enheten har förmågan att aktiveras innan de större musklerna utför en rörelse (yttre enheten), än att den inre enheten är stark.

Det finns studier som visar på att en fungerande inre enhet aktiverar M. Transversus 30 millisekunder innan en armrörelse och 100 millisekunder innan en benrörelse. En tankeställare till dig som läsare: vad kan en dysfunktionell inre enhet innebära för skaderisken om du likställer TVA som grunden för ditt hus. Vad händer med ett hus som är byggt på instabil grund?

Vad händer när vi aktiverar den inre enheten?

När aktiveringen sker samtidigt av den inre enheten skapas en effektiv stabilisering av ryggraden. TVA är den viktigaste muskulaturen i den inre enheten av flera olika anledningar.

1. När TVA kontraheras dras naveln in emot ryggraden och skapar ett ökat intrabdominalt tryck.

2. TVA och M. Obliquus internus är direkt sammanlänkade till Fascia Thoracolumbalis. När dessa muskler kontraheras spänner det upp Fascia Thoracolumbalis, då skapas en spänning som kan liknas vid ett tyngdlyftningsbälte.
Fascia thoracolumbalis fäster in på spinalutskotten och på transversalutskotten (processus costarius) på alla kotorna i ländryggen. När TVA och M. Obliquus internus kontraheras genereras en lateral (sidled) spänning från båda hållen av Fascia Thoracolumbalis, denna spänning stabiliserar varje kota i ländryggen.

3. MF och de andra extensorerna i ländryggen är omslutna av Fascia Thoracolumbalis. När extensorerna i ländryggen kontraheras kommer de att expandera under Fascia Thoracolumbalis. Det skapas då ett ökat tryck (intra-compartmental pressure) under Fascia Thoracolumbalis som bidrar med en extensionskraft i ländryggen. Denna mekanismen kallas för hydraulic amplifier mechanism, det är bevisat att denna mekanismen ökar styrkan i extensionsfasen med 30 %.

Yttre enheten (Fasiska muskler)

1. Deep Longitudinal system

Under ett löpsteg jobbar denna enhet framför allt i slutet på steget innan fot isättningen då Hamstrings (baksida lår) bromsar och kontrollerar höftflexionen (böjningen i höften) samt knäextensionen (sträckningen i knäleden). Kontraktionen av M. Biceps femoris spänner då upp Lig Sacrotuberale som assisterar vid stabiliseringen av SI-leden (force closure of the SI-joint). M. Erector Spinae absorbera upp rörelse energin genom att utföra en roterande rörelse i ryggraden.

2. Posterior Oblique System, POS

3. Anterior Oblique System, AOS

4. Lateral subsystem

SYNERGISTER (Inre och Yttre enheten)

En väl fungerande inre enhet är beroende av en stark yttre enhet som kan ge support och skydda den inre muskulaturen, ryggens ligamentapparat samt facettlederna mellan kotorna.

Ex. Tänk er en basketspelare som efter en dunk landar på ett ben. Kraften som spelaren utsätts för när denne landar på benet är flera gånger sin kroppsvikt. Denna kraften måste fångas upp av det laterala systemet för att förhindra bäckenet från att tillta i sidled. Om de lateral systemet inte har den excentriska styrkan som krävs för att förhindra bäckenet att tillta mer än 7-8° mot parallellplanet. Detta kommer leda till en kraftig överbelastning i SI-leden och ryggraden men även knä och höft blir överbelastat på det benet som spelaren landade på.

Tiltningen av bäckenet vid landningen kommer tvinga ryggen att lateralflektera (sidoböja). Lateralflexion i länd- och bröstrygg är kopplad till rotation av ryggraden.
Lateral flexion kopplad till rotation utanför den neutrala zonen (inom gränsen för hur mycket ligamenten tål att töjas ut) kommer att leda till skador på ryggens ligament och facettleder oavsett hur bra funktion den inre enheten har.

Det är självklart att övningar som utförs i maskiner, (där maskinen står för all stabilitet) inte kommer att stimulera den yttre enheten. Detta förklarar också varför traditionell träning av de ytliga magmusklerna inte är effektivt för ökad stabilitet i ryggraden och har därmed väldigt liten effekt på ländryggsmärtor.

Slutsats

Lästips:

Inlägget Hur stabiliserar sig kroppen under rörelse? skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Formgjutna skoinlägg i unikt material

FootFlex 30-åriga erfarenhet med formgjutning av inlägg gör företaget till ett ledande inom tillverkning av inläggssulor. Filosofin är att sulan ska fungera såsom foten är skapt att fungera. Väldigt många formgjutna sulor, inklusive Superfeet, är konstruerade så att de inte följer fotens naturliga rörelsemönster. De är uppbyggda för att skapa stabilitet i hålfoten snarare än att tillåta fotens normala rörelsemönster. Ett exempel på detta är att hålfoten är stum i många av de formgjutna sulorna, medans Footflex tillåter rörelse i hålfoten vilket enligt en studie (1) innebär att sulan kan utnyttja de krafter som skapas i hålfoten. Detta in sin tur motsvarar 6% mer i rörelseenergi.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

FootFlex formgjutna inlägg i kolfiberkomposit har en unikt sviktande funktion som ser till att hålla foten i sin naturliga position samtidigt som den återskapar och bibehåller fotens naturliga funktion. Svikten i inlägget gör att foten får fortsätta vara aktiv samtidigt som den får ett bra stöd. Sulan undviker då att foten blir förslappad och svag, vilket in sin tur kan ge sekundära besvär längre upp i kroppen. Tack vare det unika materialet blir inläggen tunna, stabila och gör dem enkla att flytta mellan olika typer av skor. De passar lika bra i löparskor såsom i klackskor.

Erfarenheten av att jobba med alla kategorier av människor och förutsättningar gör det intressant att ständigt fortsätta att driva sökandet av nya och intressanta material. Man bokar tid för fotanalys där det görs en grundlig konsultation av kundens behov, stabilitets-och rörelseanalys, skoråd och gjutning.
Allt görs på plats för att undvika långa väntetider och utlämning sker oftast redan dagen efter!

(1)The Foot’s Arch and the Energetics of Human Locomotion
http://www.nature.com/articles/srep19403

Inlägget Footflex – inte som andra sulor skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Formgjutna skoinlägg i unikt material

FootFlex 30-åriga erfarenhet med formgjutning av inlägg gör företaget till ett ledande inom tillverkning av inläggssulor. Filosofin är att sulan ska fungera såsom foten är skapt att fungera. Väldigt många formgjutna sulor, inklusive Superfeet, är konstruerade så att de inte följer fotens naturliga rörelsemönster. De är uppbyggda för att skapa stabilitet i hålfoten snarare än att tillåta fotens normala rörelsemönster. Ett exempel på detta är att hålfoten är stum i många av de formgjutna sulorna, medans Footflex tillåter rörelse i hålfoten vilket enligt en studie (1) innebär att sulan kan utnyttja de krafter som skapas i hålfoten. Detta in sin tur motsvarar 6% mer i rörelseenergi.

Image may be NSFW.
Clik here to view.

FootFlex formgjutna inlägg i kolfiberkomposit har en unikt sviktande funktion som ser till att hålla foten i sin naturliga position samtidigt som den återskapar och bibehåller fotens naturliga funktion. Svikten i inlägget gör att foten får fortsätta vara aktiv samtidigt som den får ett bra stöd. Sulan undviker då att foten blir förslappad och svag, vilket in sin tur kan ge sekundära besvär längre upp i kroppen. Tack vare det unika materialet blir inläggen tunna, stabila och gör dem enkla att flytta mellan olika typer av skor. De passar lika bra i löparskor såsom i klackskor.

Erfarenheten av att jobba med alla kategorier av människor och förutsättningar gör det intressant att ständigt fortsätta att driva sökandet av nya och intressanta material. Man bokar tid för fotanalys där det görs en grundlig konsultation av kundens behov, stabilitets-och rörelseanalys, skoråd och gjutning.
Allt görs på plats för att undvika långa väntetider och utlämning sker oftast redan dagen efter!

(1)The Foot’s Arch and the Energetics of Human Locomotion
http://www.nature.com/articles/srep19403

Inlägget Footflex – inte som andra sulor skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Jag ramlade med cykeln och skrapade knät när jag var 10 år gammal, men det är helt läkt nu. 

Känns  situationen igen? Det kan givetvis vara diskbråcksoperation, kejsarsnitt, axeloperation eller korsbandskirurgi, men du könner dig helt läkt från det idag.

I den här artikeln förklarar vi hur din 20 år gamla knäskada kan vara orsaken till dina besvär du söker för idag. 

Vi hittar väldigt ofta orsaken till våra patienters besvär i ärrvävnaden i huden. När vi korrigerar den neurologiska dysfunktionen i ärrvävnaden så kommer funktionen i muskeln tillbaka direkt. Blicken hos klienten på bänken är obeskrivlig – hur kunde det där ärret på knät göra mitt ben svagt eller piercingen i naveln ge mig ländryggssmärtan?

Hur menar du nu? Hur kan detta hänga ihop?

Från att vi var barn har vi lärt oss funktioner såsom att rulla från rygg till mage, krypa, gå med stöd, gå utan stöd, springa och så vidare. Hela tiden lär vi oss nya rörelsemönster. Varje rörelsemönster lagras i lillhjärnan/Cerebellum. Cerebellum är vår kropps GPS enkelt förklarat. GPS:en vet alltid den kortaste vägen till vårt mål, eller i det här fallet – hur vi utför en funktion – springa, gå, krypa eller rulla runt.

Cerebellum lagrar alltid det senaste rörelsemönstret för respektive funktion. Rörelsemönstrena uppdateras precis som GPS:en efter händelser – i GPS:en efter händelser i trafiken, olyckor, vägarbeten etc. I Cerebellum ändras rörelsemönster efter exempelvis skador, operationer, trauman, smärta, ärrvävnad med mera. Smärta gör (enkelt förklarat) att hjärnan inte längre skickar signaler till en muskel – den blir inhiberad. Vår GPS räknar om rutten (hur vi ska utföra funktionen och med vilka strukturer) precis på samma sätt som vid ett vägbygge. Vägen till målet blir inte längre den snabbaste utan det tar längre tid.

För oss innebär det att vi istället för den inhiberade muskeln skickar fler nervsignaler till en annan muskel, oftast en synergist. Den muskeln får arbeta hårdare för att vi ska kunna utföra funktionen. En synergist gör aldrig ett lika bra arbete som en normal funktionell muskel, vilket gör att vår maximala prestation aldrig kan bli lika bra som när vi är fullt funktionella – eller när det inte finns några ”vägbyggen” inprogrammerade i vår GPS.

Ett exempel:

Plötsligt en dag så ramlar du och skrapar upp ditt knä. Det gör ont några dagar och du haltar när du går, men efter en vecka gör det inte ont längre. Du tror nu att allt är fri och fröjd, men det där ärret som börjar bildas på knät har medfört att Cerebellum, vår GPS, måste ändra sina rörelsemönster för att kunna utföra funktionen gå eller springa.

Ärret på knät medför att [enkelt förklarat] fel proprioceptiva signaler från området når hjärnan och därmed vet inte Cerebellum längre att det finns en ”väg” där och kan därmed inte skicka signaler vidare för muskler kopplade till detta område. Prova att beställa en taxi ”hem” men berätta inte vart ”hem” ligger – hur går det tror du?

GPS:ens route måste räknas om så att funktionen ”springa” kan fås tillbaka. En ny rutt skapas inom kort och GPS:en uppdateras. I hjärnan blir det istället så att andra muskler i samma rörelsemönster och muskelkedjor får kompensera för att vi ska kunna utföra samma funktion som tidigare, dock ALDRIG lika effektivt som tidigare när ”rätt” muskler var aktiva.

Åter till vår exempel med knät: ärret på knäskålen gör att du vid ett test av Rectus Femoris  inte kan hålla emot. Det kommer ingen signal från Cerebellum för att aktivera muskeln då den propriocetiva återkopplingen är felaktig. När vi ber dig att lyfta på benet själv så kommer detta att gå bra – du utför funktionen och rekryterar andra muskler för att utföra funktionen. När aktiviteten sen blir tillräckligt hög så klarar inte den kompenserande muskeln längre av sitt jobb utan börjar göra ont. Därför kan vi ont i framsida höft när vi springer, eller ont i ryggen när vi tränar situps. Vi kan alltid utföra funktionen ”situps” men inte med rätt muskler.

Ju fler skador på kroppen, desto större blir förändringwrna i GPS:en. Ju fler vägbyggen på väg till vårt mål, desto längre tid tar resan och vi blir ineffektiva.

Vi på NAPRALOGICA är vidareutbildade inom funktionell neurologi, rörelsemönster och har en djup förståelse för hur vi rör sig. Detta gör att vi kan återställa rörelsemönster effektivt och göra så att vägen till målet inte längre har några vägbyggen och du blir effektivare i din vardag eller idrott.

Har du några gamla ärr som kan jävlas med dina rörelsemönsters effektivitet? Någon gammal stukning? Oavsett hur stort eller litet det är behöver du för din egen skull få det undersökt av oss. Det lilla ärret på hakan från när du föll av cykeln kan begränsa din förmåga att kunna aktivera dina centrala muskler i bålen, och därmed ge dig exempelvis ländryggssmärta.

Referenser

Vår artikel: Ärrvävnad på djupet

The Neural Basis of Motor Control
Vernon B Brooks

Skin, fascias, and scars: symptoms and systemic connections.
J Multidiscip Healthc. 2013 Dec 28;7:11-24.
Bordoni B1, Zanier E2.

Clinical importance of active scars: abnormal scars as a cause of myofascial pain.
J Manipulative Physiol Ther. 2004 Jul-Aug;27(6):399-402.
Lewit K1, Olsanska S.

The thoracolumbar fascia: anatomy, function and clinical considerations.
J Anat. 2012 Dec;221(6):507-36. doi: 10.1111/j.1469-7580.2012.01511.x. Epub 2012 May 27.
Willard FH1, Vleeming A, Schuenke MD, Danneels L, Schleip R.

Inlägget Ärr i huden stör dina rörelsemönster skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Tensor Fascia Latae (TFL) är en mångfacetterad muskel. Den har flera olika funktioner – den abducerar, inåtroterar och Image may be NSFW.
Clik here to view.böjer i höften. Ju fler funktioner en muskel har, desto större påverkan har den på rörelseapparaten om den är dysfunktionell. TFL fäster tillsammans med Gluteus Maximus in i ITB, Tractus Iliotibialis. TFL kan ge refererad smärta som ses som exempelvis löparknä.

Artikeln kommer att gå igenom de olika funktionerna, symtom som uppstår där TFL är involverad och framförallt vad naprapaterna på NAPRALOGICA – Kroppsdetektiverna gör för att du ska bli smärtfri och fullt funktionell.

Den vanligaste orsaken när TFL är inblandad är ITB – löparknä. Den vanligaste metoden för att behandla ITB är att foamrolla senan. Det är ännu inte klarlagt om det ger någon långvarig effekt, men vi tittar på befintlig forskning och vad den säger.

Tensor Fascia Latae som en abduktor

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Som en abduktor (lyfter benet rakt ut från höften sett) arbetar TFL i lokal synergi med Gluteus Medius och Minimus lokalt, men den har även synergieffekter med muskler långt bort. TFL är en del av muskelkedjan Lateral Line, andra muskler där är samma sida Gluteus Medius, Obliquus Internus/Externus, Intercostalis Internus/Externus,Quadratus Lumborum, Latissimus Dorsi, lateralflexion i nacken (Sternocleido Mastoideus och Splenius Capitis) och Fibularis Longus.
Alla rödfärgade muskler i bilden delar funktionalitet – böja kroppen i sidled.

Om Gluteus Medius eller minimus blir inhiberad (neurologiskt nedreglerad) så kommer den ena att bli fasciliterad (neurologiskt uppreglerad) och öm. Det man måste förstå är att TFL, Gluteus Medius och Minimus utför en funktion, precis som ett fotbollslag. Fotbollslaget måste försöka vinna oavsett om det är 9, 10 eller 11 spelare på plan. Kroppen fungerar på samma sätt. Vi kommer så länge som det inte finns några fysiska brott på nervbanorna kunna lyfta benet utåt, men kanske inte tack vare ätt muskler. Beroende på aktivitetsform så kommer TFL att bli öm, vilket exempelvis kan märkas som ont på utsida höft vid löpning och cykling.

Gluteus Medius är ofta inhiberad (neurologiskt nedreglerad) i samband med valgusknä, överpronation och stukade fötter, CAI. Personligen så upptäcker jag mer ofta än sällan att både GMED och TFL är inhiberad.  Vid inhibering av TFL får ofta Tractus Iliotibialis kompensera neurologiskt och det kan ge löparknä. Att foamrolla ITB kan minska smärtan i senan på kort sikt, men det gör inte att TFL blir funktionell igen. Man ska aldrig tro att symtomfrihet är detsamma som att vara funktionell utan att ha blivit utvärderad funktionellt först. Att träna exempelvis övningen Draken aktiverar en funktion och den övningen är fullt möjlig att utföra med en inhiberad TFL genom att en annan struktur arbetar hårdare istället för TFL.

Tensor Fascia Latae som inåtrotator

Image may be NSFW.
Clik here to view.Tensor Fasciae Latae utför även en inåtrotation av höften tillsammans med synergisterna Gluteus Medius, Gluteus Minimus samt Adduktorer.

Om Tensor Fascia Latae blir inhiberad så kommer belastningen att öka på de andra synergisterna när en funktion som involverar inåtrotation i höftled ska utföras. Adductor Magnus Posterior är ofta fasciliterad med ljumsksmärta som symtom, exempelvis i en djup knäböj. Antagonisterna Piriformis, Iliacus och Obturatorer, utåtrotatorerna, kan vid inhibering av TFL i utåtrotation bli fasciliterade och ge symtom som inklämning i höftleden. Var symtomen uppstår är beroende på vilken aktivitet man utför. TFL är en del i muskelkedjan Spiral Line, vilket innebär att symtom kan uppträda i en muskel i denna kedja, beroende på utförd aktivitet.

Tensor Fascia Latae som höftflexor

Tensor Fascia Lataes främre del är också en höftböjare i synergi med Psoas, Iliacus, Rectus Femoris, främre adduktorer och Sartorius. Nedreglering, dvs inhibering av TFL leder till dysfunktion och någon eller några av de andra höftböjarna får kompensera. En vanlig muskel att kompensera/fascilitera är Iliacus vilket kan leda till smärta framsida höft vid löpning och cykling. Fascilitering leder  till att antagonister blir inhiberade (1), dvs Gluteus Maximus, Multifider och hamstrings blir nedreglerade. Tajta framsida lår ofta förekommande här.

Ni som läst artikeln fram hit inser kanske också att behandla symtom som löparknä och stela framsida lår med stretching inte är särskilt lyckat. TFL kan genom sina tre funktioner och del i två muskelkedjor skapa kaos i nervsystemet och ge symtom på helt annan plats.

Symtomdiagnosen kan vara löparknä, men orsaken något helt annat. Med en bas av funktionella tester av dina rörelsemönster kan vi på NAPRALOGICA hjälpa dig att bli smärtfri.

Andra symtom där Tensor Fascia Latae är involverad:

✔️ Det är vanligt att Tensor Fascia Latae är smärtsam/fasciliterad hos cyklister/triatleter. Symtom kan likna löparknä (läs mer om löparknä här)!med smärta längs utsidan ner mot knät. Höftflexorerna är konstant i förkortat läge, vilket ger kronisk stelhet.

✔️ En hypertonisk TFL kan ge symtom som meniskskada (3)

✔️ Skada på främre korsbandet, ACL, har konstaterats ha ett samband med dysfunktionell TFL (4). Återigen. Det är aktivitetsformen som ger symtomen, orsaken är alltid densamma.

Referenser

(1)

(2)

(3) egen erfarenhet vid

(4) Lower extremity muscle activation onset times during the transition from double-leg stance to single-leg stance in anterior cruciate ligament injured subjects.
Dingenen B, et al.

Hum Mov Sci. 2015.

Inlägget Tensor Fascia Latae (TFL) – en muskel med många ansikten skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Golfarmbåge innebär smärta vid insidan av armbågen och uppstår vid olika tillfällen, exvis golfsving, klippa häcksax, träna latsdrag, klättring med flera, friidrottare som tränar kastgrenar och andra aktiviteter där man böjer i handleden.

I artikeln kommer vi att ta upp vad golfarmbåge är, om stretching fungerar, och vad du kan göra för att bli smärtfri och funktionell så snabbt som möjligt.

Golfarmbåge är enligt forskningen en svårbehandlad diagnos (1,2,3). Forskningen stödjer inte heller påståendet att golfarmbåge är en inflammation (2). Vår erfarenhet där patienten blir smärtfri eller upplever mycket mindre smärta på en behandling vore inte heller möjlig om en inflammation föregick.

Vad beror golfarmbåge på?

Golfarmbåge beror på en överbelastning av muskler som fäster in i den mediala epikondylen i överarmen, det är bland annat m. flexor digitorium superficialis, m. flexor carpi ulnaris, m. flexor carpi radialis samt m pronator teres.

Överbelastningen i sig kommer av en dysfunktion i en annan del av kroppen och som accentueras när du utför en rörelse som smärtar. Musklerna ovan ingår i muskelkedjan Superficial Front Arm Lind.

Den muskel som gör ont vid infästningen i armbågen är den mest funktionella muskeln i din kropp, det är den muskel i kroppen som arbetar allra hårdast för att du ska kunna utföra det du vill. För att du ska förstå hur vi tänker får du föreställa dig ett fotbollslag eller vilken arbetsgrupp som helst.

Gruppen eller fotbollslaget saknar en deltagare (en dysfunktion), men måste fortfarande utföra samma funktion, oavsett om det innebär att vinna en match, göra maximal vinst för företaget eller upprätthålla en viss servicenivå. Detta innebär att en eller flera kvarvarande spelare/anställda måste täcka upp för den frånvarande deltagaren, och en deltagare/spelare blir till slut överbelastad, varav en får ont i en muskel. Precis på samma sätt fungerar kroppen, vi rör oss nämligen i funktioner snarare än muskler var för sig där vi i en överlevnadsinstinkt alltid kommer att utföra funktionen.

Orsaken kan bland annat vara långvarig statiskt arbete med fingersträckarna i kort position, som med händerna ovan tangentbordet. Detta medför att fingersträckarna, bl.a Extensor Digitorum, blir inhiberade (neurologiskt nedreglerade). Detta i sin tur medför att antagonisterna, Flexormusklerna, blir fasciliterade (neurologiskt uppreglerade) och smärtar vid belastning. Det finns många andra orsaker som kan göra att Flexormusklerna blir överbelastade.

Om det är båda armbågarna som gör ont så innebär det att musklerna i intrinsic core är dysfunktionella, läs mer om intrinsic core här.. Det räcker inte att bara träna dessa utan orsaken till dysfunktionen måste korrigeras.
Du kan träna exempelvis Plankan utan att för den sakens skull ha kontakt med Transversus Abdominis, orsaken måste korrigeras innan hjärnan tillåter kontakt med muskeln. Plankan tränar stora delar av kroppen och är därför fullt möjlig att träna utan att aktivera TVA.

Behandling av golfarmbåge hos NAPRALOGICA – Kroppsdetektiverna

Vi analyserar rörelsemönster som ger smärtan i armbågen med hjälp av evidensbaserad undersökningsmetodik. Efter att vi hittar orsaken (oftast i samma muskelkedja eller i en antagonist) till att du känner smärta i armbåge så korrigerar vi denna. Vi testar om rörelsemönstren allt eftersom och när du kan utföra funktionen igen utan smärta så tar vi fram en hemövning som du får med dig hem för att förstärka effekten av behandlingen. Vi utför inga snabba eller farliga grepp.

För att förstå hur skadan uppstår måste man även förstå kroppens biomekanik och muskelkedjor.

Armens muskelkedjor och funktionella anatomi

Armen har 4 stycken olika muskelkedjor. Musklerna i respektive kedjor samverkar för att vi ska ha så god funktion som möjligt och att så effektiv kraftöverföring som möjligt ska åstadkommas vid aktivitet. De olika kedjorna måste kunna samverka för att rörelser ska bli effektiva och att vår motorik i armar, hand och fingrar ska fungera optimalt.

De muskelkedjor som kan påverka golfarmbågen direkt är Superficial Front Arm Line (ytliga främre armkedjan).

Den ytliga främre armkedjan (Superficial Front Arm Line) innefattar bland andra, den stora bröstmuskeln M. Pectoralis major och M. Latissimus dorsi (den stora ryggmuskeln, läs mer om den här) som via fascia (muskelhinna) är sammanlänkad med underarmens muskler bland annat M. Flexar Digitorum Superficialis,

Den djupa främre muskelkedjan (Deep Front Arm Line) innefattar bland andra M. Pectoralis Minor (den lilla bröstmuskeln, läs mer om den här), M. Subclavius och dess omkringliggande fascia, M. Biceps brachi, M. Pronator teres samt tummens muskulatur.

Den ytliga bakre kedjan (Superficial Back Arm Line) innefattar bland andra, M. Trapezius, M. Deltoideus och underarmens extensorer eller sträckmuskler.

Den djupa bakre kedjan (Deep Arm Line, DAL) innefattar bland andra M. Rhomboideus, M. Levator scapulae, Rotatorcuffens muskler (M. Infraspinatus, M. Supraspinatus, M. Teres Minor och M.Subscapularis), och M.Triceps Brachi.

Deep Front Arm Line (DFAL) är på sätt och viss antagonist till Superficial Front Arm Line. Pectoralis Minor (i DFAL) är antagonist till Latissimus Dorsi

Hemtest av golfarmbåge

Vi har tagit fram ett test så att du kan testa själv om du har golfarmbåge. Stå rakt upp med armarna rakt längs sidan och med tummarna inåt kroppen. Be en kollega/assistent att ta tag i handleden och dra den lätt rakt ut från kroppen. Din armbåge ska hela tiden vara rak. Vid golfarmbåge får du ont på insidan av underarmen och du kommer inte att kunna hålla emot det lätta draget i handleden. Det som testas här är muskeln Latissimus Dorsi. Den är ofta hämmad vid golfarmbåge, med hämmad menar vi neurologiskt nedreglerad signal. Prova att göra om testet med svagt böjd armbåge – du kommer då att vara stark.

Kan man stretcha bort en golfarmbåge?

Om du kommer ihåg analogin med arbetsgruppen och fotbollslaget från tidigare i artikeln kanske du kommer ihåg att den muskel i armbågen som gör ont är den som är mest funktionell i din kropp. Att stretcha denna muskel är lika klokt som att bara fylla på kylarvätska i en bil när motorn kokar. Det är inte bristen på kylarvätska som är grundproblemet, utan packningen som läcker. Du blir inte funktionell genom att stretcha bort smärtan i armbågen, utan du riskerar att få ont igen på samma ställe när du utsätts för samma belastning som första gången.

Det är detta bakvända tänk som gör att golfarmbåge som symtomdiagnos är så svårbehandlad. Genom att endast behandla symtom så lämnas grundorsaken obehandlad, och som du läst tidigare så förstår du förhoppningsvis det orimliga i att endast fylla på med kylarvätska när packningen har spruckit.

Kan man behandla golfarmbåge med kortison?

Forskningen är relativt entydig. Smärtlindringen av kortisoninjektion är kortvarig och patienterna får ofta tillbaka symtomen.(1,4)

Referenser

(1) Am Fam Physician. 2015 Oct 15;92(8):694-9.
Corticosteroid Injections for Common Musculoskeletal Conditions.
Foster ZJ1, Voss TT1, Hatch J1, Frimodig A1.
(2) Med Clin North Am. 2014 Jul;98(4):833-49, xiii. doi: 10.1016/j.mcna.2014.04.002.
Elbow tendinopathy.
Pitzer ME1, Seidenberg PH2, Bader DA1.
(3)Br J Sports Med. 2014 Jun;48(12):957-65. doi: 10.1136/bjsports-2012-091513. Epub 2013 Jan 18.
Evidence for the effectiveness of electrophysical modalities for treatment of medial and lateral epicondylitis: a systematic review.
Dingemanse R1, Randsdorp M1, Koes BW2, Huisstede BM1.

(4) Efficacy and safety of corticosteroid injections and other injections for management of tendinopathy: a systematic review of randomised controlled trials

Brooke K Coombes, MPhty, Leanne Bisset, PhD, Prof Bill Vicenzino, PhDcorrespondenceemail

Inlägget Om Golfarmbåge – bli smärtfri här skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Image may be NSFW.
Clik here to view.NAPRALOGICA – Kroppsdetektiverna – anställer en heltidsresurs till vårt team av naprapater i Stockholm. Vi söker nu en kvinnlig manuell terapeut för anställning på kliniken vid Odenplan.

Vi erbjuder dig ett mycket stimulerande arbete på en klinik i den absoluta framkanten inom manuell medicin. Om du tycker att innehållet i artikeln här är intressant kommer du att älska att arbeta med oss. Vi arbetar bland annat med receptorer och hos oss får du exempelvis lära dig sambandet mellan ett hopparknä och en krokodil.

Du skall vara naprapat/sjukgymnast eller kiropraktor och gärna vidareutbildad inom manuell medicin. Du kommer att få kontinuerlig utbildning med start när du börjar hos oss.

Vid sidan om mycket god kompetens i din roll som terapeut vill vi att du har en god social förmåga, är självständig, plikttrogen, noggrann och har lätt för att uttrycka dig i skrift.

Hos oss tar du din roll som terapeut till nya nivåer. Tillsättning av denna tjänst sker snarast. Vi erbjuder fast lön med möjlighet till bonus.

Skicka CV och ansökan till info@naprapat.net

Inlägget Vi anställer mer personal! skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Yrsel efter naprapatbesök är ovanligt, och har allt som oftast en mycket enkel och helt riskfri orsak.

Nedan är fyra olika tillfällen då yrsel kan uppkomma i samband med behandling hos naprapat:

1) Vid behandling så stimulerar vi nervsystemet på flera olika sätt, vilket i sin tur ger ett starkt inflöde av nervimpulser till hjärnan – och när det sker ett för stort inflöde som inte hjärnan klarar av att filtrera så kompenserar hjärnan bland annat genom yrsel. Det är helt ofarligt och går snabbt över.
2) Stressade individer med psykosomatiska besvär eller filterstörningar har svårare att differentiera ur nervimpulser. Vid stimuli av nervsystemet så sker vanligtvis en bortfiltrering av oviktiga signaler innan det når hjärnan, men vid psykosomatik/filterstörning så är denna utfiltrering svagare och hjärnan belastas kraftigt med nervimpulser – i dessa fall har vi noterat kallsvettningar och yrsel redan vid magliggande.

3) Blodtrycket kan sjunka rejält under behandling och vid uppresning blir man yr innan blodtrycket normaliserats. Vi låter inte patienter lämna oss yra.

4) Väldigt sällan har yrsel som uppkommer efter naprapatbesök en allvarlig orsak. Manipulation av nacken är oftast en mycket säker behandlingsmetod, men i enstaka fall, något känt fall varje tredje år av ca 3 miljoner behandlingar per år, så skadas ett av de kärl som försörjer hjärnan med blod, och cirkulationsstörningar kan uppstå eller stroke.

Vi på NAPRALOGICA / Kroppsdetektiverana är mycket restriktiva till att justera nacken då vi anser att orsaken till besvären oftast inte finns att hitta i nacklederna. Behandlingar hos oss är alltså mycket säkra och utan invasiva metoder.

Inlägget Yrsel efter naprapatbesök? skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Proprioception är vår förmåga att kunna avgöra våra kroppsdelars position i relation till ”rummet” omkring oss. Detta kallas även för 6:e sinnet och är nödvändigt för att kunna hålla balansen. I artikeln kommer vi bland annat ta upp hur störningar i proprioceptionen exempelvis kan ge balansproblem.

NAPRALOGICA / Kroppsdetektiverna är en av mycket få kliniker i Sverige som aktivt tar hänsyn till förändringar i proprioceptionen under våra behandlingar. Det gör att vi löser fler komplexa och kroniska problem än andra kliniker.

Även med våra ögon stängda så kan vi uppfatta var våra armar och ben befinner oss i ”rummet”. Muskler, huden, senor, leder och innerörat innehåller proprioceptorer, vilka för vidare information till hjärnan. Vår hjärna organiserar sedan denna information och ger oss information om vår position i relation till ”rummet” omkring oss. Signalerna via proprioceptionen är mestadels undermedvetna.

En analogi med något vi kan relatera till är FRA och statsmakten. Utan korrekta signaler (rapporter) från FRA kan statsmakten inte heller fatta rätt beslut om vilka åtgärder som behöver vidtas i relation till omvärlden

Proprioception skiljer sig från interoception samt exteroception genom vilken vi uppfattar världen utanför, och interoception genom vilken vi uppfattar fysiologiska förändringar, exempelvis tarmrörelser (1). Tillsammans står dessa dessa delar för 90-95% av alla signaler till hjärnan.

Hos människor är det proprioceptorer i  tvärstrimmiga muskler (muscle spindles) och senor (Golgi senorgan), huden och ledkapslar. Till stora delar registreras dessa signaler utan att vi är medvetna om det och man räknar med att 90-95% av alla signaler till och från hjärnan sker till och från autonoma/undermedvetna system. Av de utgående signalerna är det när vi utför en rörelse exempelvis lyfter armen eller tittar åt höger. Av inkommande medvetna signaler är det i princip smärta som är medvetna signaler.

Kroppens proprioceptiva förmåga

Hjärnan tar information från proprioceptiva systemet och integrerar detta i Thalamus (en del i hjärnan som fungerar som dirigent för informationsflödet) för att skapa en uppfattning om position, rörelse och acceleration. Med hjälp av dessa signaler så sätter motorkontrollcentrum ihop ett rörelsemönster. Rörelsemönstret är det som du använder under aktivitet.

Kroppen har fullt med proprioception

Kroppen har fullt med proprioceptiv förmåga, i hud, muskler och leder. De strukturer som är rikast på receptorer är huvudet, tungan och även magen har mycket proprioception. Receptorerna registrerar läget i huden, muskeln eller i leden genom att registrera den spänning som sker. Om den spänningen blir felaktig, som kan ske vid exempelvis ärrvävnad efter exempelvis kejsarsnitt eller tatueringar i huden, kommer receptorerna att registrera spänning konstant, vilket leder till kaos i nervsystemet.

Receptorerna skickar informationen till motorkontrollcentrum i lillhjärnan där beslut tas om vilka rörelsemönster som ska aktiveras när vi exvis sätter ner foten under löpning i skogen. Motorkontrollcentrum är dock beroende av signaler från längre upp i hierarkin, högst upp är limbiska systemet. En hög spänning från limbiska systemet sänker output från motorkontrollcentrum. Stress och känslor styrs via limbiska systemet och hur limbiska systemet påverkar oss när vi rör på oss återkommer vi till i en senare artikel.

Vi har fyra typer av proprioceptorer i kroppen

Golgis senorgan:

Till våra skelettmuskler är senor kopplade. Dessa har vid alla tillfällen en viss analog spänning. Denna spänning mäts i golgi senorgan (senspolar).

Muskelspolar:

På samma sätt som musklernas senor så sträcks eller förkortas skelettmusklerna vid minsta lägesförändring. Denna skillnad i längd uppfattas av muskelspolarna som också uppfattar hastigheten av denna längdförändring. Denna skillnad skickas i sin tur vidare till hjärnan.

Receptorer i leder:

Dessa finns omkring våra lever och registrerar ledens rörelse och läge.

Receptorer i huden:

Receptorerna i huden registrerar när den sträcks. Ärr i huden kan inte sträckas på samma sätt som huden i sig och det kan skapa störning i proprioceptionen, vilket kan leda till störningar i rörelsemönster och muskler som inte kan aktiveras. De flesta ärr stör proprioceptionen.

Tillsammans utgör dessa ovan nämnda faktorer en betydande del av våra sensoriska möjligheter för medvetna och omedvetna rörelsemönster. Utan dessa receptorer skulle bara en sån sak som att springa i obanad terräng vara i princip omöjligt. Kontinuerliga förändringar av underlaget skulle göra att all kraft gick åt till att komma fram till vilka muskler som ska kopplas in när och var då underlaget ändras hela tiden.

Exempel:

En grupp individer med sjukdom i höftleden fick testa balansförmågan med både öppna och stängda ögon. Balansen blev bättre med stängda ögon då den skadade höftleden orsakase störd proprioception. (3)

Om du lider av en skada idag kan det mycket väl ha sin orsaksmekanism i proprioceptionen. NAPRALOGICA – Kroppsdetektiverna  kan hjälpa dig till smärtfrihet och att bli mer funktionell.

Referenser

(1)Interoception: the sense of the physiological condition of the body.
Review article
Craig AD. Curr Opin Neurobiol. 2003.

(2)Sensitization and Interoception as Key Neurological Concepts in Osteopathy and Other Manual Medicines.
D’Alessandro G, et al. Front Neurosci. 2016.

(3) Postural control in degenerative diseases of the hip joint.
Sziver E, et al. Clin Biomech (Bristol, Avon). 2016.

Inlägget Om proprioception – det gör allt så mycket enklare skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Transversus Abdominis (TVA) är den djupa tvärgående muskeln i bålen och kallas även för ”korsettmuskeln”.

Denna artikel kommer att ta upp muskelns funktioner,  skillnaden mellan en funktionell och dysfunktionell Transversus Abdominis och möjliga orsaker till att den blir dysfunktionell. Längst ner i artikeln kan du komma vidare till filmer om hur du bäst tränar upp en dysfunktionell Transversus Abdominis.

Vad har Transversus Abdominis för funktion?

Image may be NSFW.
Clik here to view.

Den har som huvudsaklig funktion att skapa stabilitet i bål och bäcken genom ökat buktryck mot revbenen trycka organen mot ryggraden och därigenom möjliggöra för ben och armar att röra sig effektivt vid rörelse oavsett riktning (1).

En funktionell Transversus Abdominis har en fungerande feed forward-funktion, dvs något innan foten sätts ner så aktiveras buktrycket. Syftet med feed-forward tros vara att ge stabilitet åt armar och ben vid kontakt med exvis marken. (1,2).

Då Transversus Abdominis funktion är att öka buktrycket så kommer den även att hjälpa till vid vaginal förlossning genom att trycka fostret nedåt i förlossningskanalen.

Hur märker man om Transversus Abdominis är dysfunktionell?

Tecken på att TVA är dysfunktionell kan vara att du inte klarar av övningen plankan längre än en minut – det är så länge man brukar kunna hålla andan. Istället för TVA kompenserar man med diafragman, vilket är det vanliga då man har haft ont länge. Det som sker då är att Transverus Abdominis, bäckenbotten och Multifidi blir inhiberade med resultat att Diafragman blir fasciliterade – gör arbetet istället för Transversus Abdominis et al.

Image may be NSFW.
Clik here to view.ländryggssmärta på båda sidor (3)

Image may be NSFW.
Clik here to view. Buken reser sig i mitten vid situps

Image may be NSFW.
Clik here to view.Smärta i SI-lederna

Image may be NSFW.
Clik here to view.Ont i båda lederna, exempelvis knäna vid löpning, axlarna vid styrketräning och simning. Handleder vid kontorsarbete.

Image may be NSFW.
Clik here to view.Huvudsymtom är att båda sidor är lika onda.

Image may be NSFW.
Clik here to view.Astmaliknande besvär som inte blir bra med astmamedicin (7)

Vad orsakar en dysfunktionell och svag TVA?

De flesta som kommer till oss har en dysfunktionell TVA. Muskeln kan bli dysfunktionell på flera olika sätt, varav det vanligaste är trauma, exempelvis traumat från den gamla fotledsstukningen från ungdomens år. Att sitta still som många gör på kontoret leder också till en inhibering av TVA, detta då vi genom passivt sittande lär kroppen att stabilitet nås genom stolen och inte genom aktivering av Intrinsic Core.

Inlägget Om Transversus abdominis skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Kanske har just du varit med om att du bara skulle sätta på dig strumpan på morgonen och det högg till ordentligt i ländryggen och att de efteråt var i stort sätt omöjligt att röra på dig. Då drabbades du av ett så kallat ryggskott.

Ryggskott eller akut lumbago som det heter på läkarspråk är en akut uppkommen smärta i nedre delen på ryggen. Detta är något som de allra flesta drabbas av någon gång under livets gång. Enligt SBU drabbas 70-80 % av befolkningen av någon form av ländryggsbesvär.

Ryggskott är en slasktrattsdiagnos

Ryggskott är lite av en slasktratt där alla former av ryggsmärta kategoriseras oberoende på vad som orsakar smärtan. Vid ett ryggskott kan orsaksmekanismerna vara många olika, det kan vara muskulära besvär i ryggmusklerna eller från sätet, det kan vara diskarna som ligger mellan kotorna som orsakar smärtan, det kan vara ligament runt ländrygg och bäcken.

Ryggskott kommer ofta akut, det kan vara så att ett tungt lyft med en vridning är orsaken, men det kan också vara en så liten rörelse som beskrevs ovan att ta på sig en strumpa, och i vissa fall kommer det smygande på med en ryggsmärta som blir värre och värre ända tills det verkligen hindrar ens vardagliga sysslor

Vad ska man göra om man drabbats av akut ländryggsmärta?

Om man drabbas av akut ryggont så ska man först och främst få hjälp med att diagnosticera vilka strukturer som är orsaken till smärtorna. När man vet detta kan man ge individuella förhållningar för att få så snabb läkning som möjligt.

Vi på NAPRALOGICA kan hjälpa dig att bli av med smärtan i ryggen och hjälpa dig med tips om hur du ska kunna undvika att få ryggskott igen.

Generella råd som man kan ge är att så fort som möjligt börja röra på sig, ta små promenader. kan börja med att gå runt 5 min hemma för att sedan kunna promenera runt kvarteret. Det är bättre att ta flera kortare promenader än att gå en lång promenad som kan ge överbelastning i redan överarbetande muskler.

Sitt ner så lite som möjligt, om du jobbar på kontor och kan höja skrivbordet stå upp och arbeta. Om du är hemma vila liggande på rygg, gärna med böjda ben för att avlasta ryggen. Men ligg inte för länge utan upp och rör på dig emellanåt.

Det är rörelse som ser till att kroppen börja att återfå normal funktion inte vilan.

Vad det gäller värme och kyla så ska man undvika värme på ett akut uppkommet ryggskott 3 dagar. Efter 3 dagar kan man använda värme om man tycker det är skönt men det kommer inte göra någon större skillnad på läkningen. Is kan man använda som en smärtlindrande effekt, men isen kommer heller inte att kunna påverka själva skadan något nämnvärt.

Vad kan orsaka ryggskott?

Det är svårt att hävda att det finns en specifik orsak till att få ryggskott. Däremot finns det många olika potentiella orsaker. Men vi vill ändå hävda att den största orsaken till ryggskott är inaktivitet.

Vår kropp är konstruerad för att röra på sig. Idag när vi har väldigt mycket sittande i statiska positioner så kommer många viktiga funktioner/muskler bli understimulerad. Detta innebär att många av oss har muskler som INTE fungerar. Då kommer andra områden i kroppen att jobba väldigt hårt. Ett område som ofta jobbar väldigt hårt är ryggmusklerna/filerna eftersom det är posturala muskler det vill säga att det musklerna håller oss upprätt.

Tunga lyft och speciellt tunga lyft med rotation är också en väldigt vanlig orsak till ett ryggskott. Vid rotation utsätts diskarna mellan kotorna i ländryggen för betydligt högre stress och då kan kroppen i rent försvar krampa ihop ryggmusklerna för att skydda diskarna.

Det är även vanligt att kvinnor som fött barn, både via vanlig förlossning och via kejsarsnitt får ryggskott efter förlossningen. Om man inte sköter sin träning på ett bra och smart sätt efter förlossningen så kommer det finnas en bristande stabilitet/trygghet i ländrygg/bäcken området. Instabiliteten omkring ländryggen ökar risken för att få ryggskott.

Vilka varningssignaler ska jag vara uppmärksam på?

Vanliga varningssignaler på att ett ryggskott kan vara på gång är allmän trötthet i ländryggen. Kan vara att du känner dig trött snabbare än vanligt när du sitter på jobb, eller att du känner trötthet efter golfrundan eller promenaden med hunden.

Ett annat varningstecken kan vara att det blir jobbigt att resa sig när man suttit ner en längre stund, det tar en 10-15 steg innan man känner att ryggen är med som vanligt igen.

Smärta i skinkan och sätets muskulatur som kommer och går kan även det vara en varningssignal.

Allmän svaghet runt ländrygg och säte som kommit smygande långsamt kan också vara tecken på att något inte står helt rätt till och det finns risk för att man kan få ett ryggskott inom den närmaste tiden.

Om du känner något eller några av dessa symtom då är det en god ide att boka en tid för behandling att återställa obalanser i din kropp innan det blir riktigt illa med ett akut ryggskott.

Det är bättre att lyssna på kroppen när den viskar och göra något åt problemet i tid än att vänta tills den skriker till dig via akut smärta.

Vad kan jag göra för att förhindra att få ryggskott?

Det absolut viktigaste är vardagsmotion, hoppa av en hållplats innan och promenera, ta trapporna istället för hissen. Ta en promenad efter lunchen behöver bara vara 5-10 min. Cykla eller gå till jobbet. Försök att vara i allmän rörelse minst 30 min per dag.

Fysik aktivitet och då menar vi en rejäl pulshöjande aktivitet som jogging, spinning, cirkelträning eller styrketräning 3 ggr/vecka. optimalt att blanda träningsformer så att kroppen blir både stimulerad konditionsmässigt men även att utmana kroppen i alla olika rörelser och riktningar för att hålla igång viktig muskulatur runt bål. bäcken och rygg.

Sitt inte för länge i sträck på jobbet, kan du stå så gör det några timmar om dagen.
Har du inte höj och sänkbart skrivbord ta mikropauser, upp och sträck på dig 2-3 min 4-5 ggr per dag innan du återgår till arbetet igen.

Ät bra och varierat. Se dina muskler som bilens motor. Har du en diesel bil går den inte så bra på bensin. Detsamma gäller kroppens motor din muskulatur. De tåler mera belastning om bränslet är bra.

Sammanfattning

Meningen med denna texten var att belysa några viktiga punkter på vad man kan tänka på om man skulle råka ut för akut ryggsmärta. Men framför allt vad du kan göra för att undvika få problem med ryggen.

Se till att ta hand om din kropp den ska hålla länge. Ta en behandling då och då och serva dig själv. träna regelbundet så kommer du få en hög livskvalitet.

Inlägget Om Ryggskott – när du vill slippa få det igen skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.

Den bakre kedjan är vår motor som ger oss mest vridmoment när vi rör oss. Den består av några av de största och starkaste musklerna i kroppen. Dessa muskler är Latissimus dorsi, Gluteus Maximus, hamstrings och vader och är oumbärliga inom all fysisk aktivitet och framför allt inom löpning.

Aktiveringen av den bakre kedjan är det som driver oss framåt. När du drar armen bakåt aktiverar du Latissimus Dorsi (”latsen”) som fäster in i Gluteus Maximus (GMAX) via Thorakolumbala fascian, TLF. GMAX skjuter ifrån i steget med hjälp av energi från latsen och TLF samt balanserar bland annat lårbenen. Hamstring pendlar benen bakåt och stabiliserar knät under knäböj. medan vaderna skjuter ifrån foten från underlaget samtidigt som de stabiliserar knäleden underifrån.

Lär dig skillnaden mellan jogging och löpning

Inom löpning så är det den bakre kedjan som används vid framdrivning, medans vid jogging så sker framdrivningen via framsida lår. Vid jogging kopplas GMAX och hamstring ur samtidigt som framsida lår och vader får arbeta hårdare. GMAX har en sekundär funktion och det är att agera “fender” för kroppen mot underlaget. Vid jogging så glömmer hjärnan bort hur den bakre kedjan ska aktiveras, vilket leder till en ökad risk att drabbas av skador. Titta bara på enkäten i Runners World nr 5 2015 som beskrev att 76% av löparna har varit skadade de senaste två. Hur många av dessa använder löptekniken ”jogging” respektive löpning?

Hur ser jag om den bakre kedjan är dysfunktionell?

Om du spenderar den större delen av dagen sittandes, eller har suttit många år bakom skolbänken så kan du nästan vara säker på att den bakre kedjan inte gör sitt jobb. Om du ofta upplever knäsmärta så har du säkerligen en imbalans mellan framsida och baksida lår. Om du ofta upplever ländryggssmärta när du reser dig upp från sittande så är GMAX med största sannolikhet sovandes (inhiberad). Om du istället upplever ländryggssmärta när du rör på sig eller joggar/löptränar så kan framsida lår vara hyperaktiv och höftböjarna tajta vilket leder till en ökad svank.

Som simmare märker du det om du inte får samma utväxling i simtagen. Latsen är en mycket viktig del i varje simtag under crawlen, och en dysfunktionell Latissimus Dorsi gör att du tar fler simtag än normalt per längd.

Om du gör ett utfallssteg med en spegel framför dig så ser du att stödjebenets höft faller ut åt sidan. Det är ett tecken på att GMAX inte fungerar som den skall.

Nyckeln till framgång är…

Nyckeln till en bra funktionalitet är en balans mellan främre kedjan och den bakre kedjan. Vid löpning rör vi oss framåt (ingen större chock för de allra flesta hoppas vi) så alla muskler som böjer ingår i denna funktion. För att motarbeta denna tunga aktivering är det viktigt att lägga till aktivering av den bakre kedjan, detta för att skapa en balans i systemet. Tänk på att en liten dysfunktion kan leda till mycket stress i kroppen under en mils löpning. En mil motsvarar ungefär 10.000 steg vilket gör att du lättare förstår hur en liten dysfunktion med tiden kan skapa stora problem med din löpning.

Fem övningar som stärker bakre kedjan:

Vi har tagit fram några exempel på övningar för att stärka upp den bakre kedjan och öka din funktionalitet vid löpning:

Image may be NSFW.
Clik here to view.Kettlebell Swing

Image may be NSFW.
Clik here to view.Ensidiga bäckenlyft

Image may be NSFW.
Clik here to view.Marklyft

Image may be NSFW.
Clik here to view.Good Mornings

Image may be NSFW.
Clik here to view.Turkish getup

Inlägget Den bakre kedjan och varför den är viktig för löpare skrevs och publicerades på NAPRALOGICA® är din naprapat i Stockholm.